Miljöfokus kan förebygga tobak

Tobaksodlingar skadar den biologiska mångfalden och gatorna fylls av fimpar. Det stora intresset för klimatet och miljön öppnar upp för nya perspektiv inom det tobaksförebyggande arbetet, skriver Niclas Malmberg.

Greta Thunberg-­generationen har tydligt tagit ställning för klimatet. Miljö- och klimatfrågor ligger i topp bland det som ungdomar funderar på eller oroas över. Man ser utvecklingen och vill konkret agera för att göra något åt saken. Både i den egna livsstilen – genom att till exempel inte äta kött eller inte flyga – och genom att i demonstrationer och strejker kräva politisk handling.

Frågor som rör den egna hälsan röner inte alls samma intresse. Att vara klimatsmart här och nu har högre prioritet för en femtonåring än hur frisk eller sjuk man kommer att vara om 30 eller 40 år. Att lyfta tobaks­industrins miljöpåverkan är därför den ingång som behövs för att stoppa nya generationer från att använda tobak. Då menar jag all tobaksanvändning, inte enbart rökning. För regnskogarna som skövlas eller barnen som blir sjuka av att arbeta på tobaksplantager spelar det ingen roll om tobaken i slutänden hamnar i en cigarett, portion snus eller som nikotin i en e-cigarett.

Det för de flesta mest uppenbara tobaksrelaterade miljöproblemet är alla fimpar på gator och torg. Av de 6 200 miljarder cigaretter som röks varje år globalt beräknas cirka 4 500 miljarder fimpar hamna på marken. Cigarettfilter är det allra vanligaste plastskräpet globalt. Vid sidan av att vara en miljöfråga är det också en ekonomisk fråga. Att ta hand om alla fimpar på gator och torg kostar Sveriges kommuner 800 miljoner kronor per år, resurser som borde kunna användas till något bättre.

Att lyfta tobaks­industrins miljöpåverkan är därför den ingång som behövs för att stoppa nya generationer från att använda tobak.

Men de flesta miljöproblem kopplade till tobaksindustrin är osynliga för oss i Sverige. Den ved som krävs för att torka tobak och de skogar som skövlas för att bereda plats åt tobaks­odlingar gör att tobaksindustrin varje år skövlar 200 000 hektar skog. Det innebär att tobaksproduktionen utgör ett direkt hot mot biologisk mångfald, vilket har påvisats i fältstudier i Argentina, Bangladesh, Brasilien och Malawi. Avskogningen påverkar också klimatet, och det i så stor omfattning att tobaks­industrins klimatpåverkan är dubbelt så stor som Sveriges samlade koldioxidutsläpp.

En alltför bortglömd sida av tobaksproduktionen är situationen för tobaksodlarna. Stora mängder bekämpningsmedel används i odlingarna, med resultatet att många tobaksodlare blir direkt sjuka. Även nikotinet i sig är ett gift. Särskilt hårt drabbade är de 1,3 miljoner barn under 14 år som arbetar på tobaks­odlingar runt om i världen och som i stor omfattning insjuknar i gröna tobakssjukan, en sjukdom med malaria­liknande symtom.

Sammantaget har tobaks­industrin en negativ effekt på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. Argument som att var och en äger rätt att bestämma över sin egen hälsa, eller att snus är ett mindre skadligt alternativ till rökning, tappar betydelse i jämförelse med tobaksindustrins totala miljöeffekter.

Niclas Malmberg är författare av rapporten Tobaksindustrins miljöpåverkan, utgiven av Visir 2020.


Du har just läst en artikel ur nummer 5/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Du läser alltid våra artiklar först i tryck. Prenumerera här!

Niclas Malmberg

Niclas Malmberg är viceordförande för VISIR, Vi som inte röker.

Senaste från Opinion

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!