Tobaksodlingar skadar den biologiska mångfalden och gatorna fylls av fimpar. Det stora intresset för klimatet och miljön öppnar upp för nya perspektiv inom det tobaksförebyggande arbetet, skriver Niclas Malmberg
Greta Thunberg-generationen har tydligt tagit ställning för klimatet. Miljö- och klimatfrågor ligger i topp bland det som ungdomar funderar på eller oroas över. Man ser utvecklingen och vill konkret agera för att göra något åt saken. Både i den egna livsstilen – genom att till exempel inte äta kött eller inte flyga – och genom att i demonstrationer och strejker kräva politisk handling.
Frågor som rör den egna hälsan röner inte alls samma intresse. Att vara klimatsmart här och nu har högre prioritet för en femtonåring än hur frisk eller sjuk man kommer att vara om 30 eller 40 år. Att lyfta tobaksindustrins miljöpåverkan är därför den ingång som behövs för att stoppa nya generationer från att använda tobak. Då menar jag all tobaksanvändning, inte enbart rökning. För regnskogarna som skövlas eller barnen som blir sjuka av att arbeta på tobaksplantager spelar det ingen roll om tobaken i slutänden hamnar i en cigarett, portion snus eller som nikotin i en e-cigarett.
Det för de flesta mest uppenbara tobaksrelaterade miljöproblemet är alla fimpar på gator och torg. Av de 6 200 miljarder cigaretter som röks varje år globalt beräknas cirka 4 500 miljarder fimpar hamna på marken. Cigarettfilter är det allra vanligaste plastskräpet globalt. Vid sidan av att vara en miljöfråga är det också en ekonomisk fråga. Att ta hand om alla fimpar på gator och torg kostar Sveriges kommuner 800 miljoner kronor per år, resurser som borde kunna användas till något bättre.
Men de flesta miljöproblem kopplade till tobaksindustrin är osynliga för oss i Sverige. Den ved som krävs för att torka tobak och de skogar som skövlas för att bereda plats åt tobaksodlingar gör att tobaksindustrin varje år skövlar 200 000 hektar skog. Det innebär att tobaksproduktionen utgör ett direkt hot mot biologisk mångfald, vilket har påvisats i fältstudier i Argentina, Bangladesh, Brasilien och Malawi. Avskogningen påverkar också klimatet, och det i så stor omfattning att tobaksindustrins klimatpåverkan är dubbelt så stor som Sveriges samlade koldioxidutsläpp.
En alltför bortglömd sida av tobaksproduktionen är situationen för tobaksodlarna. Stora mängder bekämpningsmedel används i odlingarna, med resultatet att många tobaksodlare blir direkt sjuka. Även nikotinet i sig är ett gift. Särskilt hårt drabbade är de 1,3 miljoner barn under 14 år som arbetar på tobaksodlingar runt om i världen och som i stor omfattning insjuknar i gröna tobakssjukan, en sjukdom med malarialiknande symtom.
Sammantaget har tobaksindustrin en negativ effekt på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. Argument som att var och en äger rätt att bestämma över sin egen hälsa, eller att snus är ett mindre skadligt alternativ till rökning, tappar betydelse i jämförelse med tobaksindustrins totala miljöeffekter.
Niclas Malmberg är författare av rapporten Tobaksindustrins miljöpåverkan, utgiven av Visir 2020.
Du har just läst en artikel ur nummer 5/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Detta är en debattartikel
Alkohol & Narkotika främjar en konstruktiv debatt. Här samlar vi krönikor, essäer, insändare och ledare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Alkohol & Narkotika.
Kategorier:
Niclas Malmberg är viceordförande för VISIR, Vi som inte röker.
Se alla artiklar av Niclas MalmbergPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.