Narkotika Opinion

»Argumenten mot drogtester i skolan är starka«

Bengt Svensson efterlyser fler konkreta exempel på positiva effekter av drogtester i skolan och listar sex argument mot att använda dem.

Staffan Hübinette medger i sin kommentar »En samlad bild ger stöd för att använda drogtester i skolan« att det saknas vetenskapligt stöd för att drogtester i skolan har positiva effekter. I stället hänvisar han till att »den samlade bilden« ska stödja metoden, men tar inte upp några konkreta exempel.

Jag menar i stället att det finns många starka argument mot drogtester i skolan:

1) Ekonomiska. Metoden är förhållandevis dyr och med tanke på att den inte har evidens är det bättre att lägga pengarna på insatser för att förbättra arbetsmiljön för eleverna.

2) Integritetskränkning. Att ta övervakade urinprov är en kränkning av elevens integritet. Eftersom det ofta rör sig om personer under 18 år är det särskilt allvarligt. Om polisen vill tvinga en person att lämna ett drogtest (och det inte rör bilkörning) krävs att personen är misstänkt för ett brott med minst sex månaders fängelse i straffskalan. Det säger en del om de restriktioner som finns mot att kräva drogtest.

3) Sekretessbrott. Det finns risk för att resultaten av proven sprids på ett sätt som står i strid med kravet på myndighetssekretess.

4) Bristande tillförlitlighet. Den provtagningsmodell som är den vanligaste har brister i tillförlitligheten. Det kan innebära att en drogfri elev felaktigt utpekas som drogpositiv. I princip ska alltid ett uppföljande, mer noggrant prov användas om det första är positivt, men det är dyrt vilket gör att en sådan uppföljning inte alltid görs.

5) Nya risker med oprövade, farliga preparat. Det finns rapporter om att personer som tvingas till urinprov för att visa sin drogfrihet har valt att berusa sig med nya, farliga droger, som det inte screenas för. Ett exempel är MDPV som kom att användas av patienter som gick i underhållsbehandling, eftersom denna drog inte syntes på urinproven.

6) Bristfällig uppföljning av drogpositiva. Inom skolan saknas evidensbaserade metoder för att hjälpa ett barn med drogproblem. Risken är att den vars droganvändning upptäcks antingen erbjuds verkningslösa insatser eller avskiljs från undervisningen. Det senare alternativet innebär en påtaglig risk för att användningen ökar och att missbruket förvärras.

Det är inte bara så att drogtester i skolan är en integritetskränkande metod utan stöd i forskningen. Det finns dessutom påtagliga risker för negativa konsekvenser med metoden.

Bengt Svensson

Bengt Svensson

Bengt Svensson är professor emeritus i socialt arbete vid Malmö universitet.