ANDTS-strategins mål kräver bättre forskning om vanor

År 2006 svarade två äldre latinamerikanska män att de hade använt heroin det gångna året i världens mest robusta befolkningsundersökning på drog­området, amerikanska National Survey on Drug Use and Health (NSDUH). På grund av att de tillhörde en grupp som sällan svarar på undersökningen så vägdes deras svar upp rejält.

När siffrorna antydde att heroin­användningen bland äldre i USA hade ökat med 50 procent det året stod dessa två män för halva den ökningen.

I ett debattinlägg i den vetenskapliga tidskriften Addiction använder forskaren Peter Reuter med kollegor det här exemplet för att visa varför befolkningsundersökningar inte ska användas för att mäta sällsynta och stigmatiserade vanor, som användningen av heroin, amfetamin eller kokain. Då räcker inte ens 70 000 respondenter, som är antalet svar som NSDUH bygger på. Med tanke på hur många som dör av opioider, så är det förvånande att det inte görs större försök att uppskatta användningen, skriver forskarna.

Jag kan bara instämma. Kunskapen om narkotikavanor bland vuxna i Sverige är bristfällig. I EMCDDA:s årliga narkotikarapport sticker Sverige ut i tabellerna över hur vanligt förekommande olika narkotiska preparat är. MDMA, kokain, amfetamin och opioider – för svensk del gapar tabellerna tomma.

Det överraskar mig eftersom ett stort fokus i ANDTS-strategin – i den nya och i dess föregångare – ligger på att få ner användningen. På så sätt hoppas man minska missbruk och skador. Men även den nyinstiftade nollvisionen mot narkotikadödlighet bygger till överraskande stor del på att få ner den generella användningen. Frågan är hur mycket det hänger ihop.

Det går egentligen inte att svara på eftersom det inte görs kvalificerade uppskattningar om hur många eller hur ofta personer använder narkotika
i Sverige.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika­upplysning CAN har fått medel av Socialdepartementet för att genomföra befolkningsundersökningen Vanor & konsekvenser en tredje gång under våren 2021. Det är värdefullt, men den kommer tyvärr inte att ge oss svar på hur många som använder droger som kokain, heroin eller amfetamin. För cannabis, som är den vanligaste illegala drogen, kan undersökningen signalera trender.

I ett land där en stor del av narkotikapolitiken bygger på att få ner användningen, så är det slående att det görs så få försök att svara på vad som borde vara den första och grundläggande frågan: Hur vanligt är det?

Du har just läst en artikel ur nummer 2/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Du läser alltid våra artiklar först i tryck. Prenumerera här!

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017.

Senaste från Opinion

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!