Viktig grupp går att nå

Siri Thor och Isabella Gripe har i flera år arbetat som utredare med den årliga nationella skolundersökningen som görs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Runt 2020 började de fundera över den grupp som inte ingår i underlaget, de tio procent av gymnasieeleverna som går det som kallas introduktionsprogrammet.

–Vi insåg att vi inte visste någonting om deras andts-vanor. Den information som finns om gruppen pekar på att de här eleverna brottas med andra riskfaktorer som låg skolmotivation och tidigare skolmisslyckande. Föräldrarnas utbildningsnivå är lägre och de löper större risk att inte ta examen från gymnasiet. Därför kändes det viktigt att titta på dem, säger Isabella Gripe. 

Introduktionsprogrammet hade fått stor uppmärksamhet 2015 när många ensamkommande ungdomar kom till Sverige och gick det som kallas språkintroduktion. Men Isabella Gripe och Siri Thor tyckte framförallt att den grupp som inte klarat grundskolan var värd att se närmare på. De utformade ett sätt att nå gruppen, med huvudsyfte att kunna jämföra med de elever som vanligtvis ingår i skolundersökningen.

–En hypotes var att de som inte har gymnasiebehörighet har högre användning. Vi trodde att den låg i alla fall på samma nivå.

Det de såg var inte så enkelt, färre använde narkotika och färre drack alkohol, medan andelen som rökte låg på ungefär samma nivå.

–När vi tittade mer ingående på siffrorna såg vi att bland de som använt narkotika var det en större andel som använt mer frekvent på introduktionsprogrammet jämfört med övriga program. Och bland de som drack fanns det en större problembörda relaterad till alkohol, säger Siri Thor.

Olika spår

Problemen kunde handla om allt från att bli av med saker till att hamna i bråk med polisen, råka i gräl eller bli utsatt för våld. Något som blivit vanligare är att bli fotad eller filmad i en kränkande situation. Utifrån kunskapen som undersökningen gav valde de två utredarna att gå vidare med olika spår i sina respektive doktorsavhandlingar. De använde programinriktning på gymnasiet som ett mått på framtida socioekonomisk status. Eleverna delades in i introduktionsprogram, yrkesförberedande program och högskoleförberedande program.

Isabella Gripe har i sin avhandling Cannabis use in adolescence: Studies of trends, correlates and adverse mental health consequences bland annat studerat sambandet mellan att gå på introduktionsprogrammet och att använda cannabis frekvent.  

–Risken var större att de eleverna använt frekvent men sambandet tycks förklaras av andra riskfaktorer. Det handlar snarare om vilka som hamnar på introduktionsprogrammet än introduktionsprogrammet i sig. De här eleverna  är en grupp individer som har en massa andra problem, säger Isabella Gripe.

Även elever på yrkesprogrammet har en högre risk för att använda cannabis frekvent jämfört med elever på högskoleförberedande program. Sambandet mellan gymnasieinriktning och cannabisanvändning kunde i Isabella Gripes avhandling förklaras av andra riskfaktorer, som föräldrarnas utbildningsbakgrund och att ha börjat med alkohol, tobak eller droger vid yngre ålder än 14 år. När det kom till alkohol var sambandet inte lika tydligt, här syntes en social gradering.

–Risken för problem var störst på introduktionsprogrammen, och näst störst  på de yrkesförberedande jämfört med högskoleförberedande programmen, säger Siri Thor. 

I en analys av varför olika grupper får olika mycket problem kopplade till alkohol är det naturligt att titta på dryckesmönster, som intensivdrickande.

–Men berusningsdrickande förklarade inte den förhöjda risken för problem på introduktionsprogrammet. Däremot förklarade det en del av den förhöjda risken för problem bland elever på yrkesförberedande program, jämfört med högskoleförberedande. Mina resultat skilde sig från Isabellas här, säger Siri Thor.  

En av teorierna till den större problembördan, och som framförs i Siri Thors avhandling Alcohol-related harm among youth in Sweden, är att eleverna befinner sig i en mer utsatt miljö generellt.

–Svaret på varför berusningsdrickande inte förklarar så stor del av den större problembördan skulle kunna ligga i att eleverna inte behöver berusningsdricka för att råka ut för problem. Det kan vara så att de, när de dricker alkohol, befinner sig i sammanhang där de råkar ut för problem i större utsträckning än elever på de andra programinriktningarna. Men det här är något jag skulle vilja utreda vidare.

Socioekonomiska skillnader

Skolk, tidig debut av substansanvändning och föräldrarnas problematiska alkoholanvändning kunde förklara en del av de förhöjda nivåerna av alkoholrelaterade problem på yrkes- och introduktionsprogram, men efter justeringar för riskfaktorer kvarstod problembilden.

–Socioekonomi spelar roll även när det kommer till alkoholrelaterade problem bland unga, säger Siri Thor.  

Utöver att visa de socioekonomiska skillnaderna i cannabisanvändning bland ungdomar är ett av huvudresultaten i Isabella Gripes avhandling att cannabis inte har ersatt alkohol.

–Nej, det är inte så att ungdomar dricker mindre för att de använder mer cannabis. Inte heller är cannabis ett komplement till alkohol bland svenska 15–16-åringar, säger Isabella Gripe.

Att eleverna på introduktionsprogrammet använder cannabis mer frekvent påverkar inte resultatet för hela skolundersökningen.  

–Men våra olika resultat pekar på flera sätt på att det här är en viktig grupp att synliggöra, de är inskrivna i skolan och går att nå. Om man vill komma åt de här problemen ska man sätta in åtgärder tidigt, säger Siri Thor.