Olika motiv till spelande

Forskarna Sabina Kapetanovic, docent i psykologi, och Sevtap Gurdal, docent i barn- och ungdomsvetenskap, har intresserat sig för ungas digitala spelande. De är båda verksamma vid Högskolan Väst och i flera studier har de vänt sig till tonåringar för att ta reda på vilken roll gejming spelar i deras liv. De har även undersökt hur föräldrarelationer påverkar barns spelvanor. Sevtap Gurdal får ofta frågor från föräldrar som är oroliga över att deras barn spelar för mycket.

– Det kanske inte är frågan om tiden som egentligen är det viktiga, utan frågan om varför spelar min ungdom så här mycket, säger hon.

En av de saker som Sevtap Gurdal och Sabina Kapetanovic undersöker är ungas anledningar till att spela. I sin forskning har de identifierat ett antal motiv för spelande. Det kan handla om tävlingsinriktade motiv, rekreation och avkoppling eller att utveckla en färdighet.

– Men även att fly från vardagen, att hantera känslor eller att testa olika identiteter, berättar Sabina Kapetanovic.

Även om de två forskarna lyfter många positiva sidor av gejming, har de i flera studier identifierat flyktmotivet som en risk för den psykiska hälsan.

– Ungdomar verkar använda dataspel för att hantera det som är runt omkring som inte riktigt fungerar. Vi måste ha med oss att det här är en vanlig aktivitet som många ungdomar ägnar sig åt. Men det är inte ”bara” att spela, utan vi måste snarare titta på vilken funktion spelandet har, säger Sabina Kapetanovic.

Under samtalet på Bokmässans Forskarscen uppmanade de två forskarna föräldrar att intressera sig för vad och varför deras unga spelar.

Just nu analyserar de data för en kommande studie som även handlar om ungdomars erfarenheter av spel om pengar. Tidigare data från Folkhälsomyndigheten har visat samband mellan gejming och spel om pengar, men det är oklart om spelande i sig är en riskfaktor eller om det handlar om bakomliggande faktorer, som ålder eller kön.