Det kan hända vid en avkriminalisering

I mitten av februari publicerades en studie i Journal of Cannabis Research, där forskare vid Karolinska institutet undersökt hur en avkriminalisering av cannabis i Sverige skulle kunna påverka användningen i befolkningen. Filip Andersson är doktorand vid Institutionen för global folkhälsa och huvudförfattare till studien.

– Vi ansåg att frågan om möjliga konsekvenser av avkriminalisering av cannabisbruk i Sverige var av både vetenskapligt och allmänt intresse, med tanke på de förändringar som har skett i andra västländer under de senaste tio åren och att opinionen rört sig mot en mer liberal narkotikapolitik, säger Filip Andersson.

Författarna har gjort beräkningar utifrån självrapporterade uppgifter från platser där man lättat upp lagstiftningen. Uppgifterna kommer från sexton olika platser – Australien, fyra delstater i USA samt länder i Europa – och rymmer två olika mått. Det ena, att ha ”använt cannabis under det senaste året”, syftar till att fånga sporadiskt bruk. Det andra måttet, att ha ”använt cannabis under de senaste 30 dagarna”, används för att fånga in mer frekvent bruk.

– Studien visar att avkriminalisering av cannabisbruk i Sverige skulle kunna följas av en initial ökning av experimentell användning som sedan avtar, medan regelbunden användning av cannabis skulle fortsätta att öka.

Resultaten visar alltså att då-och-då-bruket ökar tillfälligt, medan den frekventa användningen fortsätter att öka över tid.

– Denna ökning kan återspegla en växande grupp individer som övergår till beroende, säger Filip Andersson.

Författarna påpekar att man inte säkert kan säga om det är själva bruket i sig, eller benägenheten att i befolkningsundersökningar uppge att man använder cannabis, som skulle öka.

Varför är det här viktig kunskap?

– Kunskap om potentiella konsekvenser av lagstiftningsförändringar är viktig för policyutveckling och för uppföljning och utvärdering av dess hälsokonsekvenser. Även om studien baseras på en prognos, alltså ett framtidsscenario vars trovärdighet är beroende av korrekta antagande och pålitliga data, så representerar studien ett unikt metodmässigt och folkhälsovetenskapligt bidrag till policyfrågor rörande cannabis i Sverige, säger Filip Andersson.

I veckan publicerades även en studie i Addiction, som undersöker hur breda beteendeförändringar i Sverige påverkar cannabisbruk i alla grupper. Studien bygger på data från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN:s, nationella skolundersökningar från åren 1990–2023. Genom att analysera självrapporterade uppgifter från 250 000 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 kan författarna till studien visa hur perioder med högre genomsnittlig användning sammanfaller med en tydlig ökning av ungdomar som använder cannabis ofta.

– Det viktigaste resultatet är att förändringar i cannabisanvändning inte drivs av en liten grupp storkonsumenter utan speglar konsumtionsförändringar bland alla grupper, från små- till storkonsumenter.

Det säger Thor Norström, professor emeritus vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, som står bakom studien tillsammans med Håkan Leifman, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Att en liten del av cannabiskonsumenterna står för den största delen av konsumtionen är känt. Men med studien kan författarna visa hur både de som är låg- och högkonsumenter ökar sitt bruk när genomsnittsanvändningen går upp. Något författarna menar ger stöd till totalkonsumtionsteorin, som annars är vanlig inom alkoholforskning. Kärnan i modellen är att ju vanligare något är i hela befolkningen, desto fler blir även storkonsumenterna och desto större blir omfattningen av skadorna.

I studien argumenterar Håkan Leifman och Thor Norström för att förebyggande arbete inte enbart bör riktas till grupper med högre risk. Då förändringar i normer, tillgänglighet och attityder påverkar alla användargrupper samtidigt.

– Det pekar mot att preventiva insatser bör vara breda, riktade mot alla grupper från små- till storkonsumenter, och inte bara mot en liten grupp av storkonsumenter, säger Thor Norström.