Vad händer i vejplabbet

Handslaget är fast och blicken klar när Magnus Lundbäck möter upp vid den stora ingången till Danderyds sjukhus. Linoleumgolvet knarrar under löparskorna när han rör sig i korridoren och en nystukad fot tvingar honom att slå av på takten. På slaget sitter en namnskylt som informerar om att han är hjärtläkare, men han är även docent i kardiologi. I labbet där han bedriver sin forskning doftar av rengöringsmedel.

–Försökspersonerna är friska och relativt unga. De kommer in vid olika tillfällen och tar 30 puffar under lika många minuter. De vet inte när e-vätskan innehåller nikotin och när den inte gör det. Vi mäter deras värden innan och efter de har vejpat, berättar Magnus.

I ett av de sterila undersökningsrummen sprids snart en svag doft av syntetisk vattenmelon – då Magnus och hans team undersöker hur vejps, eller e-cigaretter, påverkar kroppen. Försökspersonen ligger på en brits. Laserstreck ritar mönster på underarmen och en nål kopplar henne samman med en maskin som läser av vad som händer inne i blodkärlen. Så vad är det Magnus Lundbäck och hans team undersöker egentligen?

–Vi inledde en studie omkring 2013 där vi ville se om man kunde uppmäta effekter i blodet av en enda rökt cigarett. Vi tittade på indikatorer för inflammation, blodkärlsskada och proppbildning i blodet. Efter en enda cigarett kunde vi se att alla de här markörerna påverkades omedelbart. Ungefär vid samma tid kom e-cigaretten till Sverige. Vi ville se vad det här var för nånting och gjorde en liknande studie om hur vejpande påverkar kroppen. Men det var nog ingen som använde begreppet vejpa då, säger Magnus Lundbäck.

Försökspersonens ansikte försvinner i ett moln av ånga. Vi lämnar de tredimensionella blodkärlen på datorskärmen och doften av Sweet Watermelon Bubblegum bakom oss. I ett ljust konferensrum berättar Magnus Lundbäck att det han och teamet fann var att blodkärlen blev stela direkt efter att man vejpat.

–Jag blev faktiskt ganska överraskad av det var så tydliga effekter. Det hade jag inte förväntat mig.

Teamet kunde sen följa hur effekten klingade av timmarna efter att en försöksperson inhalerat ånga med nikotin i. Studien var en av de första i världen där man tittade på vad som hände i människan. Dessförinnan fanns bara cell- och djurstudier. I Sverige var e-cigarett ett relativt nytt fenomen i början av 10-talet, men forskningsfynden väckte stor uppmärksamhet internationellt.

–Upplägget för många av våra studier har varit att ta reda på, vad händer om man vejpar med och utan nikotin.

Magnus Lundbäcks forskning visar att e-cigaretter påverkar kärlstelheten direkt efter användning på samma sätt som en vanlig cigarett. För cigarettrökning vet man att långtidsanvändning kan leda till att kärlstelheten blir kronisk, vilket är en oberoende riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt.

–Man har inte kunnat se i stora befolkningsstudier att vejping skulle vara skadligt på det ena eller det andra sättet, för att det tar tid för de här effekterna vi ser att ackumeleras. Det tar årtionden för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt att utvecklas, säger Magnus Lundbäck.

I den senaste studien, som publicerades i augusti 2023, har Magnus och hans team även sett ökad blodproppsbildning i kärlen direkt efter att försökspersonerna vejpat med nikotin.

–Nikotin har historiskt ansetts vara ett ganska ofarligt ämne, men vi kan verkligen visa att det driver alla de här effekterna vi ser. Det är nikotinet helt enkelt. I vår studie försöker vi fånga de akuta effekterna i kroppen, det som händer direkt, för att kunna försöka utläsa vad de här effekterna kan leda till på längre sikt.

Magnus Lundbäck ger ett lugnt intryck och förstärker det han säger med subtila handgester. Han bär en vadderad väst med regionens logga över den landstingsblå arbetsskjortan. Drygt ett decennium efter att han och teamets första studie inleddes lyfts ofta e-cigaretten som ett bättre alternativ för rökare som försöker lägga cigaretterna på hyllan. Magnus Lundbäck förnekar inte att det finns studier som visar att vejping kan fungera som avvänjningsmetod, men han menar att priset är för högt.

–De som börjar vejpa är inte i första hand personer som är fyrtioplus och vill sluta röka, utan det är femtonåringar som aldrig har rökt en cigarett i sina liv. Ska vi introducera den här produkten som en potentiell avvänjningsmetod till priset av alla barn och unga som börjar använda nikotinprodukter och som aldrig har rökt i sina liv? Jag tycker att det svaret är nej. Det är inte heller säkert att vejp är ett bättre alternativ än etablerade metoder som tuggummi eller plåster.

Vejpandet bland unga har fångats upp i CAN:s nationella skolundersökning från 10-talets andra hälft. År 2019 ställde man för första gången frågan om varför man vejpat till de ungdomar som uppgav att de använt e-cigarett, 4 av 5 uppgav då att man testat för att man var nyfiken. Året därpå fick eleverna svara på en fråga om vilka tobaksprodukter man testat innan man vejpade för första gången, 43 procent hade aldrig testat snus eller rökt en cigarett innan de vejpat. Under 2022 låg nivåerna på de högsta som uppmätts hittills i undersökningen. Bland niondeklassare uppgav 1 av 5 att de vejpar varje månad, bland gymnasieelver är det 1 av 4 som nyttjar e-cigaretter med samma intervall.

Tidigare fanns en rekommendation från branschen om att inte sälja e-cigaretter till minderåriga, men först 2017 infördes en skarp åldersgräns. När nya regler infördes för nikotinprodukter 2022 var Magnus Lundbäck och hans kollegor involverade som sakkunniga. En linje de drev var ett förbud mot smaksättning. Den som kollar i sin närmsta kiosk eller scrollar i vejpbutiker på nätet ser snabbt att det bland e-vätskor och engångsvejps finns en uppsjö av olika smaker på e-vätskorna. Melon, jordgubbe, olika godissorter, energidryck eller cola hör till det vanliga utbudet.

–När fenomenet med vejps exploderade bland barn och unga i USA tillsatte man en utredning som visade att det som drev utvecklingen var den extrema produktutvecklingen, aggressiv marknadsföring och de många smakerna som så tydligt riktades till barn. Det man införde där var ett smakförbud för allt annat än menthol- eller tobakssmak. Sverige hade kunnat ta samma väg.

Det är tydligt att Magnus Lundbäck är besviken över att förslaget om smakförbud inte fick gehör. Nu pågår ett nytt forskningsprojekt där Magnus och hans kollegor tittar på så kallade heated tobacco products, en slags sammanslagning av vanliga cigaretter och vejps där tobak hettas upp utan att förbrännas.

–Om du skulle gå ut och fråga på gatan tror jag att det är få som skulle veta vad heated tobacco products är för något, men det finns att köpa i kiosken. För mig har branschen ett obegripligt företräde att introducera nya produkter. De får liksom presentera, marknadsföra, sälja och sen ska vi som forskare släpa efter och berätta vad följdeffekterna kan bli och se att ”det här var nog inte så bra”.

Några dagar efter att den här intervjun genomförts kommer besked att Regeringen tagit beslut om en lagrådsremiss som ska förbjuda smaksättning av upphettade tobaksprodukter. Lagändringen som föreslås är en följd av ett nytt EU-direktiv, men förbudet omfattar inte smaksättning av vätskan i e-cigaretter.