Ungas motiv påverkar hur de dricker

Har du någonsin funderat över varför du dricker alkohol? Är det för att ditt sällskap dricker eller är det för att du gillar smaken och känslan? Kanske för att minska stressen eller för att du tycker att det gör sociala sammanhang trevligare?

När det gäller ungdomar är en vanlig uppfattning att de dricker på grund av grupptryck. Vår forskning visar att det kanske inte stämmer.

I en pågående studie tittar vi närmare på vad som motiverar ungdomar i Sverige att dricka sig berusade. Det är en del av forskningsprojektet Futura01 som har som mål att följa ungdomar födda år 2001. Den här studien baseras på den första datainsamlingen och den gjordes år 2017 när ungdomarna var elever i årskurs 9. Studien är unik genom att det är första gången ungdomars motiv till att dricka undersökts i hela Sverige. Eftersom urvalet är nationellt representativt är det möjligt att dra mer generella slutsatser om åldersgruppen i fråga.

Tidigare forskning har föreslagit att en specifik anledning till att dricka bör refereras till som dryckesskäl, medan flera skäl av snarlik karaktär fångas in under samlingsbegreppet dryckesmotiv.

Det föreligger en del teorier om varför vi bekantar oss med alkoholhaltiga drycker. En vedertagen sådan kallas Fyrfaktormodellen. Teorin bygger på att det är förväntningarna på alkoholens effekt på det känslomässiga välbefinnandet som är avgörande i beslutet att dricka eller avstå. Beslutsprocessen kan dock innehålla motstridiga och delvis oförenliga intressen, men om fördelarna väger tyngre än nackdelarna kommer personen att dricka. I alkohol söker människor antingen ökade positiva känslor (gott tillkommer) eller minskade negativa känslor (ont upphör). Alkoholen ger endera en belöning eller lättnad, som har sin källa inifrån individen själv eller utifrån den sociala omgivningen. Genom att korsa de två dimensionerna uppenbarar sig fyra åtskilda typer av motivation. Inre positiv (förhöjande), yttre positiv (socialt), inre negativ (hanterande) och yttre negativ (konformativt) motiv.

En blyg och tillbakadragen individ som dricker av rädsla för att bli utanför är ett exempel på någon som dricker av ett negativt yttre skäl, så kallat konformativt motiv. Att dricka för att du vill lära känna dina nya klasskompisar är i sin tur att betrakta som ett socialt motiv på grund av dess positiva yttre orsak. En ångestfylld person som är stressad över sina skolbetyg och dricker för att glömma sina bekymmer dricker utifrån ett inre negativt hanterande motiv. Kanske känner du igen figuren som är lite extra förtjust i känslan av alkohol och tycker att det är själva drickandet som gör festen till skojig. Den personen skulle måhända kunna sägas ha ett förhöjande motiv, med hänvisning till dennes inre positiva skäl att förtära alkohol.

Föreställ dig att ditt skäl till att öppna flaskan och dricka faktiskt avslöjar något om dig själv och dina alkoholvanor. Forskningen visar att ungdomars motivation att dricka hänger samman med deras konsumtion av alkohol, i ett konsekvent och tydligt mönster som förvånansvärt nog är liknande i flera länder. Det förhöjande motivet är det som är förenat med högst sannolikhet att dricka sig berusad, följt av det sociala motivet. Även det hanterande motivet är relaterat till en ökad, om än något mindre sannolikhet för berusnings­drickande. Det konformativa motivet har däremot en omvänd relation, genom sin negativa koppling som innebär att sannolikheten för berusningsdrickande är minskad i förhållande till de andra motiven.

En rådande föreställning inom vuxenvärlden är att unga dricker av grupptryck. Fynden från vår forskning går emellertid stick i stäv med den föreställningen. Konformativt motiv visar sig vara den svagaste drivkraften till berusningsdrickande bland ungdomar, vilket tyder på att grupptryck inte leder till kraftigt drickande.

Faktum är att all forskning visar att konformativ motivation är den minst förekommande orsaken till alkoholförtäring som unga rapporterar. Det som framförallt motiverar ungdomar att dricka är sociala och förhöjande, följt av hanterande motiv. Att ungdomar i låg grad uppger konformativt motiv behöver förvisso inte betyda att de är opåverkade av tryck från sociala mekanismer.

Forskning har visat att motiv är en av de starkaste indikatorerna på alkoholvanor och konsumtionsmönster. Vårt »varför« visar vägen. Exempelvis har tidigare studier funnit att sociala motiv är associerat med högst dryckesfrekvens och hanterande motiv med skolrelaterade problem. Dryckesmotiv kan därmed förse oss med en mängd värdefull information, exempelvis hur mycket och hur ofta det dricks, samt vilka risker som är typiskt förknippade med respektive motiv.

Genom att lära oss om dryckesmotiv kan vi bättre förstå både de bakomliggande psykologiska processerna och variationen i människors alkoholbruk. Motivation säger något om individens behov och det finns förtjänster med att ta reda på hur, när och varför ett visst behov uppkommer. Motiv till att dricka kan även länkas samman med skäl att avstå från alkohol. Den kunskapen kan omsättas i arbete för att möta behoven via alternativa, mindre skadliga handlingsvägar. På lång sikt har motivinriktade insatser potential att minska alkoholanvändningen och i förlängningen därmed minska alkoholrelaterade skador.

Sammanfattningsvis dricker ungdomar i Sverige för att de tycker det är kul och för att de upplever det som något bra. Det här är samma motiv som de flesta vuxna har för att dricka, vilket är viktigt att tänka på när vi försöker skapa preventionsinsatser mot ungdomsdrickande. De ungdomar som dricker gör det med stor sannolikhet för att de ser alkoholen som något positivt.

Läs mer om forskningsprojektet Futura01