Unga och psykedelika

Tidigare erfarenheter från arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin var vad som fick David Sjöström vid Lunds universitet att vilja undersöka ungas användning av psykedelika.

– Jag har mött många ungdomar som själva experimenterat med psykedeliska substanser och beskrivit erfarenheter som spänner från mycket positiva effekter på psykisk hälsa, funktion och relationer till starkt negativa upplevelser, säger David Sjöström.

På initiativ från David Sjöström och hans kollegor har drygt 10 000 ungdomar svarat på frågor om psykedeliska substanser, som LSD och psilocybin, via CAN:s nationella skolundersökning. Undersökningen besvaras anonymt av elever i årskurs nio och gymnasiets andra år.

– Studien visar att det är få som använt psykedelika. Det var knappt 2 procent av ungdomarna som uppgav att de hade använt någon gång, berättar Isabella Gripe, som är utredare vid CAN och en av forskarna bakom studien.

Utöver bruk har man även ställt frågor om psykiskt mående för att se om det finns skillnader i gruppen som använt psykelika jämfört med gruppen som inte gjort det.

– Vetenskapligt vet vi fortfarande väldigt lite om sambandet mellan psykedelika och psykisk hälsa hos ungdomar. Hos vuxna har forskningen ofta visat på positiva samband, vilket bidragit till att psykedelika nu prövas som en möjlig behandling inom psykiatrin. Men vi har saknat heltäckande data om unga, förklarar David Sjöström.

Unga som i studien uppgav att de använt psykedelika rapporterade sämre psykiskt mående, till exempel när det kom till oro. Forskargruppen kunde även se att personlighetsdraget neuroticism var vanligare för den här gruppen. Det innebär att man har en tendens till att uppleva mer negativa känslor som oro, ångest och nedstämdhet.

Varför är det här viktig kunskap?

– Den viktigaste insikten från vår studie är, enligt mig, att det möjligen inte är själva användningen av psykedelika som bäst förklarar ungdomars psykiska mående – utan deras personlighetsdrag, särskilt graden av neuroticism. Det innebär att vissa unga kan vara mer sårbara för psykisk ohälsa oavsett om de använder psykedelika eller inte. Det understryker behovet av att förstå individuella skillnader när vi diskuterar psykisk hälsa och substansbruk, säger David Sjöström.

Undersökningen ger för första gången tillgång till nationella siffror över hur många ungdomar som använder psykedelika, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen framåt.

– Det i en kontext där användningen ökar i andra delar av västvärlden, sannolikt i takt med det växande intresset inom forskning, media och psykiatri, säger David.

Isabella Gripe vid nationella kunskapscentrumet CAN menar att det kan vara relevant att ta hänsyn till personlighetsdrag i framtida undersökningar.

– Att våra personlighetsdrag spelar roll för användning tänker jag kan vara en viktig faktor att ha med sig framåt även när vi undersöker ungas bruk av andra substanser, säger Isabella Gripe.