Hoppa till innehållet

Nykter som ung – börjar dricka när det förväntas

AN_omslag_farg-1-e1702991809599

Som tonåringar dricker de historiskt lite. Men vad händer när den nyktra generationen växer upp?
–  De behöver inte alkoholen men ser sammanhang där man dricker som bra tillfällen att socialisera, säger forskarna Josefin Månsson och Eva Samuelsson som gjort en långtidsstudie. 

Varför dricker unga mindre och vad händer när de blir vuxna? Det här är frågor som sysselsätter en rad forskare i flera olika projekt både inom folkhälsovetenskap och socialt arbete.

Josefin Månsson och Eva Samuelsson vid Stockholms universitet har tillsammans analyserat 192 intervjuer med totalt 56 ungdomar i ett projekt som följt elever i nionde klass och andra året på gymnasiet under en femårsperiod. Ungdomar med olika förhållningssätt till alkohol, med olika social bakgrund och från olika geografiska områden i mellansverige har deltagit.

Frågor i studien handlar om hur alkoholkonsumtionen förhåller sig till fritid, hälsa, normer, intressen, situationer och meningsskapande. Vilka faktorer finns det som ökar eller begränsar ungas drickande? Hur resonerar unga personer kring alkohol, risktagande och hälsa i relation till framtid, arbetsmarknad och utbildning och vilket samband finns mellan konsumtion av olika substanser och erfarenhet av ångest, stress och depression?

–Det har hänt mycket under de här åren då vi följt dem, från 2017 till 2022. De har gått ut gymnasiet, flyttat hemifrån, börjat plugga eller jobba, skaffat partner. Och så har det varit pandemi, konstaterar Josefin Månsson.

Stort bortfall

Bortfallet var stort mellan första och andra intervjuomgången. Då gjordes ansträngningar att rekrytera fler killar. Det har hela tiden varit viktigt att få med personer med olika förhållningssätt till alkohol – både helnyktra och personer som dricker till berusning.

–Vi har satt gränsen lågt för berusningsdrickande. Från början var hälften nyktra och i sista intervjun har den siffran minskat till en femtedel. Sex av de 56 intervjuade har varit nyktra hela tiden, säger Eva Samuelsson. 

Deltagarna har fått i uppgift till exempel att skriva dagbok under en period och varje år har det varit olika teman för intervjuerna. Det sista tillfället fokuserade på livslinjen och hälsa och alkohol över tid.

–Vi bad intervjupersonerna diskutera hypoteser om varför ungas drickande minskat och berätta vilken roll alkoholen fyller i deras egna liv. Vad den står för vid olika tidpunkter.

Riskerna med alkohol är väldigt närvarande i de ungas liv under de första intervjuerna. De vet att alkohol är skadligt och tar 18-årsgränsen på stort allvar. Många kommer inte in på krogen och har föräldrar som förbjuder alkohol. Att dricka förknippas med negativa händelser, kaotiska hemmafester, langare och både psykiska och fysiska besvär.

En annan återhållande faktor som unga lyfter är sociala medier. Det finns en rädsla att föräldrar eller andra ska se dem i situationer de inte vill visa upp.

Sammanhangen förändras

Men allt eftersom ungdomarna blir äldre ändras sammanhangen och drickandet ses som mer säkert. De uttrycker att alkoholkonsumtion kan ske ansvarsfullt och är också något som förväntas i samband med universitetspubar och after work. Föräldrarnas beteende förändras och kanske bjuder de på vin när deras barn har åldern inne.

Återhållande faktorer som att prestera inom studier eller idrott kan nu leva sida vid sida med att släppa efter lite.

Josefin Månsson och Eva Samuelsson.

Något som förvånade forskarna var ungdomarnas syn på njutning. Även om de festar en fredag så är de kontrollerande runt sitt drickande. 
– De gör en kalkyl: ”vad ger jag upp för andra värden för den här njutningen?” Vi som själva är uppväxta i en annan tid har varit lite tagna av detta. En slutsats kan vara att alkohol inte betyder så mycket för dem, den bara finns, säger Josefin Månsson.

De gör en kalkyl >>vad ger jag upp för andra värden för den här njutningen?<< Vi som själva är uppväxta i en annan tid har varit lite tagna av detta.

Vid det femte intervjutillfället, när intervjupersonerna hunnit bli mellan 19 och 25 år gamla reflekterar de och problematiserar medvetet kring det här. 
– De behöver inte alkoholen men ser sammanhang där man dricker som bra tillfällen att socialisera.

Nu tar de också till viss del avstånd från hur de pratat om alkohol tidigare, i den femte intervjun var de mindre svart-vita och mer resonerande.


– De tar rationella beslut i sina liv. Som Emily, 21 år, med en hög konsumtion uttrycker det i sista intervjun:
”Jag vet att juristprogrammet är en väldigt högintensiv utbildning. Du kan ju välja att festa, men då går det inte lika bra. Och jag är mycket mer intresserad av att få en bra framtid än av att ha en kul kväll, typ.”

Minskad polarisering

I den sista intervjun är polariseringen mindre mellan de som avstår alkohol och de som dricker. De har samma syn på vad som är legitimt beteende i relation till alkohol. 

–Unga vuxna presenterar sig själva som kompetenta och ansvarsfulla personer genom att understryka att de kan socialisera kring alkohol, att de inte dricker för mycket, att de bara konsumerar alkohol på platser och tider när det inte påverkar andra aspekter av livet och att deras egen agens – inte grupptryck – påverkar deras beslut att dricka eller avstå, säger Josefin Månsson.

Forskarna kan konstatera att det går att lägga karbonpapper mellan svaren från de svenska ungdomarna och de svar som australiensiska forskare fått vid liknande intervjuer, så lika resonerar de unga vuxna på de skilda kontinenterna.

–Tidigare har man pratat om att ungdomsperioden är förlängd. Men kanske är det tvärtom, dagens unga har ingen period då de är rebeller, snarare har de tidigarelagt vuxenblivandet, säger Josefin Månsson.

Tidigare har man pratat om att ungdomsperioden är förlängd. Men kanske är det tvärtom.

Även om studien är longitudinell ger intervjupersonerna ögonblicksbilder av sina liv och det handlar också om vad de vill förmedla för bild vid de givna tillfällena. De kan berätta om perioder tidigare i sina liv där de druckit mycket och festat utan kontroll, även om de vid tidpunkten var angelägna om att beskriva sig som personer som inte dricker.
–De kan säga ”Jag dricker inte alkohol” och fem minuter senare berätta om ett dryckestillfälle med champagne. Det är alltså viktigt att tänka på hur vi ställer frågorna och att det kanske är mer nyanserat i verkligheten.

Den som varit nykter i yngre tonåren börjar dricka alkohol när det förväntas, samtidigt som berusningsdrickare anpassar sig till måttlighetens ideal. Illustration: Anna Pers Bräck

Flytande gränser

Slutsatsen av studien blir att de som i tidiga ungdomsår varit nyktra börjar dricka när alkohol förväntas, samtidigt som berusningsdrickare anpassar sig till måttlighetens ideal. Gränsen mellan att dricka och inte blir mer flytande. Alkoholkonsumtionen blir därmed mer lik tidigare generationers konsumtion.
– Den fysiska hälsoeffekten av att unga dricker historiskt lite blir därmed sannolikt kortsiktig, även om det naturligtvis är bra med en sen debut och minskat berusningsdrickande, säger Eva Samuelsson.

Både hon och Josefin Månsson uttrycker en oro för det som intervjupersonerna vittnar om när det gäller stress och höga prestationskrav.


– Vad ger det för effekter på lång sikt? Vad betyder det att samhällsdiskussionen om ökande psykisk ohälsa uttrycks av så många och att sociala medier ses som en av orsakerna bakom detta?

Här finns en gemensam faktor i ungas situation som har både positiva och negativa effekter menar de.

– Att unga ställer så höga krav på sig själv leder till att de dricker mindre och det är  positivt. Men de höga kraven medför också att unga mår sämre och har mer ångest och annan psykisk ohälsa. Prestationskraven och självkontrollen får både positiva och negativa konsekvenser. Konsekvensen för oss när vi ser resultaten blir att det som ligger bakom minskningen av ungas drickande också är något som vi oroar oss för.

Illustration: Anna Pers Bräcke

Läs mer: Becoming Safe, Legal, Mature, Moderate, and Self-Reflexive: Trajectories of Drinking and Abstinence among Young People av Eva Samuelsson, Jukka Törrönen, Josefin Månsson och Filip Roumeliotis, National Library of Medicine (2022)

Doing adulthood—doing alcohol: what happens when the ‘sober generation’ grows up?, Josefin Månsson, Eva Samuelsson och Jukka Törrönen, Journal of Youth studies, (2020)

How Covid-19 restrictions affected young people’s well-being and drinking practices: Analyzing interviews with a socio-material approach av Jukka Törrönen, Josefin Månsson, Eva Samuelsson, Filip Roumeliotis, Johan Svensson, Ludwig Kraus och Robin RoomNational Library of Medicine, (2022)

Kategorier:

Etiketter:

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson tidigare redaktör för Alkohol & Narkotika

Se alla artiklar av Anna Fredriksson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.