Hur går en narkotika­klassning till?

Folkhälso­myndigheten föreslog 2021 att 7 nya substanser skulle narkotika­klassas. 2022 var antalet 19.

– Flera av dessa var syntetiska opioider, något som vi prioriterat sedan fentanylvågen, säger Åsa Bertilsson, utredare på enheten för drogprevention på Folkhälso­myndigheten. Hon är toxikolog och arbetar tillsammans med kemister och apotekare för att utreda om en substans har hälsofarliga egenskaper och kan definieras som beroendeframkallande eller bedöms ha euforiserande effekter. Det är vad som krävs för att kunna reglera som narkotika. En helhetsbild byggs upp av olika information.

– Vi börjar med att omvärlds­bevaka nationella och internationella nätverk och vetenskapliga databaser på internet. Vi samlar in statistik från olika myndigheter, Giftinformations­centralen, Rättsmedicinalverket och beslagsdata från tull och polis, säger Åsa Bertilsson.

När en substans ska regleras internationellt är det FN:s narkotikakommission CND (Commission on narcotic drugs) som tar beslut. Även EU kan fatta beslut och i Sverige är det Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket som utreder enligt vår nationella lagstiftning.

Läkemedelsverket ansvarar för ämnen i läkemedel eller som har medicinsk användning och Folkhälso­myndigheten för till exempel nya psykoaktiva substanser/NPS.

Minst två gånger per år träffas Nadis, nätverket för den aktuella drogsituationen i Sverige där Folkhälsomyndigheten är sammankallande. Läkemedelsverket ingår, men också bland andra polisens nationella operativa avdelning (NOA) och laboratorium, Nationellt forensiskt centrum (NFC), tullens laboratorium, Rättsmedicinalverket och Åklagar­myndig­heten.

En svårighet är att marknaden an­­passar sig och att nya substanser dyker upp i snabb takt.

– Ungefär 40 nya substanser upptäcks i Sverige varje år. Inom EU ungefär 50 nya varje år, en viss nedgång märktes under pandemin, säger Åsa Bertilsson.

Trenden är ändå att samtal till Giftinformationscentralen om nya psykoaktiva substanser/NPS minskat efter 2015.

– Vi har även sett att nya psyko­aktiva substanser har minskat i dödsfall, säger Åsa Bertilsson.

Syntetiska cannabinoider är den största gruppen nya substanser inom EU.

– Det har uppkommit nya kärnstrukturer (core structures), till exempel när Kina gjorde en generisk klassificering av cannabinoider. Våra amerikanska kollegor påtalade också i höstas att de ser »do it yourself-kit« – med instruktioner för tillverkning, säger Åsa Bertilsson.

läkemedelsverket lyfter i genomsnitt en substans per år för beslut om narkotikaklassning. De flesta substanser som ingår i läkemedel och som uppfyller kriterierna för narkotika är redan klassade, förklarar Cecilia Uvenman, farmakolog och narkotika­utredare på Läkemedelsverkets enhet för kosmetika, läkemedelsprodukter och narkotika.

– Inom vården blir det större konsekvenser om substanser som ingår i läkemedel blir narkotika och ska börja omfattas av narkotikaregelverket än om en substans som enbart används i missbruk utan laglig användning blir narkotikaklassad, säger hon.

Om det finns tecken på att läkemedel som redan finns i användning missbrukas kan Läkemedelsverket starta en utredning. När nya aktiva substanser ingår i nyansökningar för godkännande av läkemedel samarbetar man internt.

Tull eller polis har rätt att omhänderta även oklassade substanser om de misstänker att de kommer att användas till missbruk. NFC:s laboratorier och tullverkets laboratorium gör analyserna som identifierar substanserna och åklagare skickar en begäran om yttrande enligt förstörandelagen antingen till Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten.

– Vi ska yttra oss om vi anser att substansen kan komma att bli narkotika eller inte. Om vi svarar ja då måste vi starta en utredning, säger Cecilia Uvenman och fortsätter:

– Om det är en substans som ingår i ett läkemedel som används finns det erfarenhet, då kan det ha kommit in rapporter allt eftersom om missbruk. Vi tittar också på prekliniska och kliniska studier, det vill säga både på djur och människa.

Forum på nätet där droger diskuteras kan också vara informationskällor.

– Där kan vi få en bild om vilka doser som används, om man beskriver att man får ruseffekter och hur omfattande de är, säger Cecilia Uvenman.

Det kan gå fort på drogmarknaden, vissa substanser dör ut, andra som funnits länge poppar upp när tillgången är begränsad på mer traditionella droger.

– Ibland är en substans en fluga som snabbt försvinner, då blir det inte aktuellt att starta en utredning, säger Cecilia Uvenman.

Från att en utredning kommit igång på Läkemedelsverket tar det vanligtvis fem–sex månader tills ett beslut träder i kraft. Folkhälso­myndigheten vill inte precisera utredningstiden – det kan gå snabbt och det kan ta längre tid.

Det slutliga beslutet att en substans ska narkotika­klassas och föras in i den nationella narkotikakontrollförordningen tas av regeringen.