
Fitnessdopningen har flyttat från källargymmet till TikTok-flödet. Men sociala medier har inte bara gett de olagliga preparaten en större plattform, menar forskaren Jesper Andreasson. I dag kan också den dopade kroppen se ut på flera olika sätt.
Man tänker sig svällande muskler. En kraftig nacke, breda axlar, uppumpat bröst. Bilden av Arnold Schwarzenegger vid body building-karriärens topp är för många av oss definitionen av hur en dopad kropp ser ut. Men i takt med att styrketräning har vuxit från maskulint kodad subkultur till en av våra vanligaste träningsformer har också fitnessdopningen gjort en resa. I dag är det inte bara biffiga män i skumma källargym som dopar. Såväl män som kvinnor lockas att ta olagliga genvägar till träningsresultaten, och vem som är fuskare kan vara svårt att se.
– Idealen har ändrats, säger Jesper Andreasson, professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet som i sin forskning följt fitnessdopningens utveckling i närmare 20 år.
– I dag är den väldigt muskulösa fysiken inte lika eftersträvansvärd. Kanske uppfattas den rentav som daterad. Istället vill många ha en kropp med låg fettprocent och synliga, moderata muskler. Sen finns det såklart en variation i detta i relation till ålder och kön. Men förändringen har ändå gjort interventionsarbetet svårare. Den dopade kroppen sticker nödvändigtvis inte ut lika mycket som förr.
I den moderna doparens dosett förekommer fortfarande anabola androgena steroider (AAS). Särskilt bland män är det kändaste av dopningspreparaten ännu populärt. Men i dag är det också vanligt att komplettera eller ersätta testosteronet med olika fettförbrännare. Preparat som dinitrofenol, clenbuterol och efedrin snabbar på vägen mot tydligt definierade muskler. På Youtube, Instagram och TikTok flödar bilder av träningsinfluerare, som kan vara mer eller mindre öppna med sitt eget bruk.
– Genom sociala medier växer olika narrativ om livsstil och framgång fram. Där utgör kroppen ofta en central del, säger Jesper Andreasson.
– Ur den synvinkeln blir de digitala plattformarna maktinstrument för att influera människors livsval. En TikTok-video som blir viral kan nå miljontals människor på väldigt kort tid och på så vis göra stora intryck på opinionen kring kropp och hälsa.
Genom sociala medier växer olika narrativ om livsstil och framgång fram. Där utgör kroppen ofta en central del.
Jesper Andreasson, professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet
Just TikTok har varit i centrum för debatten kring fitnessdopning. 2023 kom en rapport som visade att dopningspositiva videor bara under de senaste tre åren hade setts av över 500 miljoner användare. Flera stora träningsinfluerare på TikTok hade dessutom aktiva samarbeten med företag som säljer dopningspreparat.
Vissa av de granskade kontona marknadsförde så kallade designersteroider och selektiva androgenreceptormodulatorer (SARM). Dessa substanser är läkemedels- och dopningsklassade i många länder, men säljs ändå på nätet som ”forskningskemikalier”. Hur ett preparat man klickat hem från en okänd sajt påverkar kroppen kan i många fall vara omöjligt att veta. Mot fitnessvärldens benhårda fokus på näringsriktig kost och hälsooptimerad livsstil står nätdopningen för en skarp kontrast.
– Idealet om att leva hälsosamt har smält samman med en samtida syn på kroppen som något vi måste jobba på för att förändra, säger Jesper Andreasson om hur fitnessdoparen motiverar sina val.
– Börjar man träna på gym och äta rätt kan man komma till en punkt där man känner att det finns en viss legitimitet för att använda olika preparat. Man kan till och med infoga dopningen i sitt hälsonarrativ, där man till exempel argumenterar för att preparaten bara hjälper kroppen att läka efter den hårda träningen, säger han.
Vad vi är beredda att utsätta våra kroppar för i jakt på att nå ett ideal förändras. Förr kunde kändisar bli ansikte utåt för en ny diet eller träningsregim. I dag hyllar stjärnor som Oprah Winfrey och Khloe Kardashian diabetesläkemedlet Ozempic för viktminskning och under årets Oscarsgalan blev det tydligt att ett ultrasmalt ideal fått fäste i Hollywood. Det är i den kontexten man behöver förstå även fitnessdopningen, menar Jesper Andreasson.
– Vi lever i ett medikaliserat samhälle, menar han.
– Har vi ont i huvudet tar vi en tablett, har vi ont i magen tar vi pulver i vatten, har vi problem med musklerna eller är deprimerade tar vi något annat. Vi har en otroligt stark tro till att mediciner kan lösa våra problem. Vi gillar också snabba lösningar. Tålmodighet är inte precis ett utmärkande drag för vår samtid.

Sara Martinsson är frilansjournalist och författare. 2021 nominerades hon till Augustpriset (årets fackbok) för 'Knäböj', en bok om kvinnor och styrketräning.
Se alla artiklar av Sara MartinssonPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.