Alkohol Narkotika Opinion

Sexuell hälsa bör vara en del av missbruksvården

Osäkerhet inför att ha sex skapar risker för återfall, skriver ­Suzann Larsdotter. Därför bör personal inom missbruks- och beroendevården ta upp frågor om sexuell hälsa.

»Inget tjack inget knull, liksom, det fanns inte. Och på något plan så blir det ju ett rått och brutalt råknull. Alltså känslo­biten blir mindre betydelsefull. Jag ­drabbades alltid av en galen kåthet och tänkte nu ger jag fan i vem du är, nu kör vi.«

Orden kommer från Jessica som levt med ett amfetaminmissbruk i nästan femton år. Nu är hon drogfri sedan snart tio år tillbaka men har fortfarande väldigt svårt med sex och relationer. Hon är långt ifrån unik. Fortfarande har många yrkesverksamma inom beroende- och missbruksvården svårt att ta upp frågor runt sexuell hälsa med klienter, patienter och brukare. Detta trots att den ­sex­uella hälsan ofta är nära sammankopplad med negativa konsekvenser från ett alkohol- och drogmissbruk.

Det är en mänsklig rättighet att bestämma över sin kropp och sin sexualitet, och att ha möjlighet till en god sexuell hälsa. Att tillgodose människors sexuella rättigheter är ett sätt att främja sexuell hälsa. Det är viktigt att få känna sig trygg i sin ­sexualitet och att kunna välja hur och med vem man vill ha sex. Lika angeläget är det att ha möjlighet att bejaka sin lust och sin sexuella identitet och att inte behöva utsättas för trakasserier, tvång och övergrepp. Vissa som levt i missbruk har begränsade erfarenheter från utbildning och låg kunskap om kroppsliga sexuella funktioner och behöver utrymme för att samtala om sexualitet och relationer.

Fortfarande har många yrkesverksamma inom beroende- och missbruksvården svårt att ta upp frågor runt sexuell hälsa med klienter, patienter och brukare. Detta trots att den ­sex­uella hälsan ofta är nära sammankopplad med negativa konsekvenser från ett alkohol- och drogmissbruk.

För att möjliggöra detta måste frågor som rör sexualitet integreras i befintliga rutiner och metoder inom all missbruksbehandling.

Forskning från Bengt Svensson och Anette Skårner har visat att missbruk för med sig många negativa erfarenheter. Sexualiteten kan även vara en mycket viktig faktor när det gäller att förebygga risken för återfall i missbruk. Därför behöver personer i behandling arbeta med frågor runt sex och relationer. Om sex huvudsakligen skett under ruset av prestations­höjande och hämningslösande droger blir kontrasten till sex i ett drogfritt liv mycket stor. Många kan känna en enorm osäkerhet på hur man kan flirta, dejta eller ha sex nykter och drogfri. Om sexuella problem, obearbetade sexuella trauman eller nya kunskaper inte tillförts under behandlingen är risken stor att sex blir något skamfullt. Osäkerhet inför att ha sex och obear­betade problem skapar risker för återfall.

Det finns dock ljus i mörkret. Det går att urskilja ett ökat intresse för dessa frågor och jag ser flera fina initiativ till arbete med sexuell hälsa. Ett mycket bra genomfört exempel är projektet Snacka Sex från Göteborgs stad. I detta erbjöds brukare inom Göteborg kommuns boendeverksamhet samtalsgrupper med tillgång till information, kunskap, stöd och möjlighet att prata om teman som rörde sexuell hälsa. Många av dem som deltog i projektet hade eller hade haft ett alkohol- eller narkotikamissbruk.

Jessica fick frågan om hon under sin nästan ettåriga behandling erbjöds möjligheter att bearbeta sina sexuella erfarenheter. Hon svarade »det är en icke-fråga i behandling. Trots att det är så centralt i människors liv. Och trots att det är en stor del av en amfetaminmissbrukares liv, alltså den upplevelsen. Och den sätter krokben för så mycket i framtiden.«

All personal inom missbruks- och beroendevård kan främja sexuell hälsa genom att beröra sexualitet i sina kontakter med klienter och brukare. Många bra tillfällen finns i vardagen. Det handlar mycket om tillåtelse: att man som professionell ger sig själv ­tillåtelse att prata om sexuell hälsa och ger brukaren tillåtelse att vara en sexuell person med erfarenheter och frågor. 

 

Artikeln publicerades i Alkohol & Narkotika #6/2019.

Suzann Larsdotter

Suzann Larsdotter

Socionom, sexolog och utbildare på RFSL

Nummer 1/2019 finns nu i vår webbshop! Avvisa