Sluta röka med virtuell verklighet

Ta på dig ett par virtual reality-glasögon – och bli av med ditt cigarett­beroende. För den som associerar virtual reality med blippande datorspel klingar kopplingen kanske falskt. Tekniken hade en kort glansperiod under tidigt nittiotal men slog aldrig igenom på grund av då­­tidens undermåliga grafik. Men faktum är att just de »uppslukande« egenskaperna är vad som enligt studier gör vr till det ultimata terapiverktyget.

Sedan 1990-talet har forskare studerat virtual reality som behandlingsmetod för olika former av fobier och posttraumatiskt stressyndrom hos bland annat krigsveteraner, och i dag erbjuds virtual reality som behandling av exempelvis sprutfobi och spindelfobi. Vad gäller vr-behandling som metod för att sluta röka är det ett betydligt nyare forskningsfält, men en forskningsöversikt från 2021 har visat hur inkludering av beteendeterapi i vr-behandling för rökavvänjning kan ge positiva resultat.

Alla Machulska är forskare i psykologi vid universitetet i tyska Siegen med fokus på beroende­behandling och har studerat virtual reality som metod för rökavvänjning i kombination med just beteendeterapi. I studien fick ett hundratal rökare genomgå beteendeterapi i syfte att sluta röka. Deltagarna delades i två grupper där den ena fick genomgå vr-behandling med fokus på att undvika objekt relaterade till rökning och istället närma sig andra objekt, medan den andra gruppen fick genomgå vr-behandling utan dessa fokus.

Medan den förstnämnda behandlingen inte gav särskilt mätbara effekter visade den sig ändå vara överlägsen placebobehandlingen vad gäller att minska daglig rökning, något som dock begränsades till testperioden. Överlag är det också svårt att sluta röka, betonar Alla Machulska.

– Studier har visat att en av tio före detta rökare fortfarande har abstinensbesvär ett år efter rökstoppet, och även efter professionell rök­­avvänjning har tre av fyra börjat röka igen efter ett år. Detta pekar på att psykologiska faktorer spelar långt större roll än fysiologiska faktorer, eftersom de flesta återfallen inträffar efter att
det fysiska beroendet av nikotin upphört, säger Alla Machulska.

Virtual reality kan beskrivas som en datorgenererad skenvärld i vilken användaren upplever sig vara och agera, i regel med hjälp av särskilda vr-glasögon. Det finns även så kallad skrivbords-virtual reality, där användaren sitter framför en vanlig datorskärm men som inte ger samma uppslukande upplevelse. Vr-behandling ökar motivationen att träna och förbättrar engagemanget, båda avgörande faktorer för varaktig beteendeförändring, menar Alla Machulska.

När det gäller vr-terapi krävs i regel att den virtuella världen uppfyller så kallad ekologisk validitet, en term som myntades på fyrtiotalet av psykologen Egon Brunswik, och som generellt innebär att något man utfört i en testsituation senare ska kunna appliceras på verkliga förhållanden. Ett nästa steg skulle därför kunna vara att skapa mer skräddarsydda virtual reality-scenarier som utnyttjar individuella rökvanor och situationer där det finns risk för återfall, menar Alla Machulska.

– Det virtual reality-scenario vi använde i studien utgick från ett ganska neutralt sammanhang, så att alla deltagare skulle kunna föreställa sig själva i det. Men det är mycket möjligt att mer personligt anpassad vr-behandling skulle ha ännu mer terapeutisk effekt, något som skulle vara tidskrävande, men som kan uppnås genom att intervjua deltagare om deras vanligaste rök- och återfallssituationer och programmera vr-scenarier baserat på dessa. Man skulle också kunna använda sig av så kallad augmented reality, förstärkt verklighet, säger Alla Machulska.

Rosaria Galanti är professor emerita i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och har länge forskat om tobaksberoende. Hon anser att de forskningsresultat som finns inte är tillräckliga för att med säkerhet fastställa virtual reality som framtidens metod för rökavvänjning.

– Det kan finnas något här, men man behöver forska vidare för att kunna säga med säkerhet. Jag tror också det är önskvärt att metoden främst används inom vårdsammanhang, snarare än att släppas fritt på marknaden, säger Rosaria Galanti.

Tobaksberoende är ett komplext beteende, där till exempel stress i vardagslivet kan påverka mer än annat. Därför är det också viktigt att vi inte tappar bort dem vi vill hjälpa, betonar Rosaria Galanti.

– Den grupp där det i dag finns flest rökare är de som har det svårast i livet av olika anledningar. Här behöver vi fråga oss på vilka sätt virtual reality-behandling kan hjälpa dessa personer att sluta röka, säger Rosaria Galanti.

Marknaden för beroendeframkallande substanser, som nikotin, har förändrats mycket de senaste tjugo åren.

– I dag har vi en veritabel djungel av olika produkter, varav många fortfarande är oreglerade, som vitt snus som på kort tid blivit otroligt populärt. Vi behöver vara medvetna om att under tiden som vi försöker bekämpa rökningen händer en rad andra saker, säger Rosaria Galanti.

Till skillnad från exponeringsterapi, där det i dag finns evidensbaserade virtual reality-metoder för olika former av fobier, har rökning ännu inte fått samma uppmärksamhet vad gäller
vr-­behandling, menar Alla Machulska.

– Som laglig »vardagsdrog« tas nikotin ofta inte på allvar, och att sluta röka ses ofta som ­individens eget ansvar. Vad gäller beroende är också det mycket mer komplext att utforma en effektiv behandling jämfört med att behandla fobier, säger hon.

Alla Machulska har nyligen genomfört en liknande studie, där deltagare fått ta del av behandling genom en mobilapplikation med lovande resultat.

– Kanske kommer kombinationen vr-behandling och mobilapplikationer att bli nästa steg vad gäller rökavvänjning med virtual reality, förutspår hon. 

LÄS MER: Virtual Reality Technology Use in Cigarette Craving and Smoking Interventions (I »Virtually« Quit): Systematic, Review Keijsers, M., Vega-Corredor, M. C., Tomintz, M. & Hoermann, S. • National Library of medicine, (2021)

Approach bias retraining through virtual reality in smokers willing to quit smoking: A randomized-controlled studyhttps://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33862407/ Machulska, A., Joan Eiler, T., Kleinke, K., Grünewald, A., Brück, R., Jahn, K., Niehaves, B.& Klucken, T. • Science direct (2021)

VR engagerar både klienter och behandlare

En mer effektiv behandling för att hantera aggressivt beteende och risk för återfall i brott. Det hoppas David Ivarsson, psykolog och doktorand vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet, ska kunna bli en följd av ett projekt där Kriminalvården samarbetat med rättspsykiatrin i Växjö.

14 intagna på anstalterna i Kumla och Borås har fullföljt 16 sessioner i behandlingsprogrammet Virtual Reality Aggression Prevention Training (VRAPT). Programmet fokuserar på att hantera aggressivitet men det finns också möjlighet att arbeta med risksituationer för återfall i missbruk. Resultaten kommer att publiceras under våren.

– Det vi har sett är att klienterna får ett ökat engagemang och vi får till en ökad aktivitet i behandlingsrummet. Vr skapar goda möjligheter att snabbare komma igång och få till en mer effektiv färdighetsträning. Nyckeln i effektiv behandling är att hitta rätt intensitet, säger David Ivarsson.