Hoppa till innehållet

Skiftande identiteter efter tolvsteg

Schizophrenia Mental Disorder
Foto Matthis Kleeb Solheim

När Ninive von Greiff och Lisa Skogens intervjuade en grupp som nyligen hade genomgått ett tolvstegsprogram identifierade sig alla som nyktra och i en positiv förändringsprocess. Men vad har hänt med deras identiteter fem år senare?

En gång alkoholist, alltid alkoholist.

Uttrycket börjar låta slitet, och aningen utdaterat. Begreppet alkoholist har fasats ut och forskning visar att det finns många som uppfyller kriterier för beroende och som kan minska sitt drickande. Men i tv-serier och filmer beskrivs ännu den nyktra alkoholisten som en definierande identitet, en roll som karaktären får leva med under hela sitt liv.

En ny studie publicerad i Drugs: Education, Prevention and Policy nyanserar den bilden. Ninive von Greiff och Lisa Skogens vid Stockholms universitet har följt en grupp som har genomgått tolvstegsbehandling. I studien har det gått fem år sedan de avslutade sin behandling, och jämfört med de första intervjuerna har många förändrat sin syn på behandlingen, sina drogproblem och sin identitet.

Ninive von Greiff, Stockholms universitet

– Vid första intervjun hade alla en tydlig identitet av att vara nykter. Det upptog mycket av deras berättelse då, och det fanns kvar också fem år senare, men det fanns också de som hade omdefinierat sig. En del ifrågasatte om de hade haft problem tidigare, andra byggde sin identitet på andra saker, säger Ninive von Greiff.

I intervjuerna framträder en mångfald av berättelser. En del beskriver hur de har fördjupat sitt engagemang i AA-rörelsen under de här fem åren, och till och med själva blivit behandlare. Andra har slutat gå på AA-möten, men behåller identiteten som en person med drogproblem, något som några beskriver som en kamp och några som en trygghet.

Men vad säger de som inte längre ser sina drogproblem som en central del i sin identitet? En del börjar ifrågasätta sjukdomsbilden och hela tolvstegsrörelsen, även om de anser att behandlingen var viktig och spelade en roll i livsförändringen fem år tidigare. För några är drogproblemen något som tillhör ett tidigare liv.

Lisa Skogens, Stockholms universitet

– Intervjuerna visar att det här inte är en sjukdom som kan definieras på ett sätt, det är ett problem som kan hanteras på många olika sätt, säger Lisa Skogens.

Studien är ingen kritik mot tolvstegsrörelsen, skriver forskarna i sin artikel.

– Vi vill inte omkullkasta hela det tankesättet. Många har en identitet i tolvsteg och trivs med det, men vi vill också lyfta andra historier och peka på att det finns vissa som skulle vara behjälpt av andra insatser, säger Ninive von Greiff.

Här har professionella ett stort ansvar, menar Lisa Skogens.

– När man ska vara ett stöd för någon så är det viktig att man är medveten om att det finns olika typer av behandling. Många tar sig ur problemen själva, men då de inte klarar det så hamnar ett stort ansvar på professionella att tillsammans med den person som söker hjälp hitta en behandling som passar, säger Lisa Skogens.

Samma gäller eftervården, fortsätter Ninive von Greiff.

– Det finns de som har haft behov av fortsatt stöd, men där man vänder sig mot total nykterhet. För dem finns det inga stödgrupper.

Lisa Skogens och Ninive von Greiffs studie heter i korthet »Recovery and identity«. Så hur ska »recovery« översättas till svenska? En direktöversättning skulle ge svaret återhämtning, men det är inte ett bra alternativ, menar Ninive von Greiff.

– Återhämtning är lite knepigt, för vad är det man återhämtar sig till? Vi använder oss av begreppet positiv förändringsprocess, säger Ninive von Greiff.

Recovery, eller en positiv förändringsprocess, har en historia inom tolvsteg och har tidigare ofta utgått från nykterhet, men det håller på att förändras. Idag innefattar begreppet en större förändring än bara behandling, det innebär att hitta ett socialt sammanhang, boende, jobb, stöd. I en sådan förändring behöver en behandling inte nödvändigtvis spela en central roll, skriver Ninive von Greiff och Lisa Skogens i sin artikel.

Läs mer om studien Recovery and identity: a five-year follow-up of persons treated in 12-step-related programs.

Kategorier:

Julius von Wright

Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Se alla artiklar av Julius von Wright

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.