Långa handläggningstider för anmälningar om misstänkt överförskrivning riskerar patienters hälsa och ger läkare tid att dölja felaktigheter. HSAN har uppvaktat Regeringskansliet om att få möjlighet att gå hårdare åt läkarna, men har inte fått gehör.
Det tog sju år innan den ökända läkaren fick förskrivningsrätten begränsad. Men att avfärda honom som ett enskilt exempel vore missvisande. Under de senaste tre åren har 60 läkare fått sin förskrivningsrätt begränsad eller indragen.
– De långa handläggningstiderna är ett bekymmer, dels för den som utreds av IVO och dels ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Vi arbetar därför aktivt med att effektivisera våra arbetssätt och därmed korta handläggningstiderna. IVO har även möjlighet att i en anmälan till HSAN yrka på interimistiskt beslut i avvaktan på ett slutligt ställningstagande från HSAN i en viss fråga, säger Marie Åberg, avdelningschef på Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Hur kommer det sig då att handläggningstiderna är så långa? Marie Åberg menar att det handlar om att utredningar av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal måste vara rättssäkra och tillräckligt underbyggda för att ligga till grund för anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Att utreda vilka omständigheter som är aktuella i ett ärende, hämta in underlag som styrker dem och kommunicera underlaget med den berörda yrkesutövaren tar tid.
De långa handläggningstiderna är ett bekymmer, dels för den som utreds av IVO och dels ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
– Under utredningens gång kan det även komma fram nya uppgifter som behöver granskas vidare. Långa handläggningstider är därför inte ovanligt i dessa ärenden, säger Marie Åberg och fortsätter:
– Eftersom det kan gå en tid från det att IVO anmäler en yrkesutövare till HSAN till dess att HSAN fattar beslut kan yrkesutövaren ha vidtagit åtgärder som medför att HSAN gör en annan bedömning.
Susanne Billum, ordförande för HSAN, menar att det är naturligt att myndigheten ibland landar i en annan slutsats än den som IVO yrkat på.
– Jag tycker inte att vi ofta gör en annan bedömning än IVO, men hela idén med systemet är att vi ska göra en prövning och inte bara expediera IVO:s beslut. Då skulle man ha gjort lagstiftningen så att de fattar besluten.
Samtidigt finns en frustrerande begränsning i förhållandet mellan IVO och HSAN, menar Susanne Billum. Upprepade gånger vill HSAN gå på en hårdare linje än vad IVO yrkat på, något lagstiftningen inte tillåter. Önskan om att tilldelas en friare roll i beslut om vilken åtgärd som är lämpligast är något som HSAN tagit upp i remissvar till Regeringskansliet. Än så länge utan att få svar.
– Det skulle också kunna vara en idé att utreda möjligheten att ge IVO tillfälliga befogenheter för att exempelvis snabbt begränsa förskrivningsrätten. Men detta är ett eget resonemang och inte ett uttalande från HSAN.
Du har just läst en artikel ur nummer 1/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Kategorier:
Fredrik Rubin är frilansjournalist.
Se alla artiklar av Fredrik Rubin
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.