Läkemedelsbrist drabbar även beroendevården

– Problemet är att det inte kommer någon varning. Det var först när Campral var slut som jag fick höra om det av en patient, säger beroendeläkare Joar Guterstam vid Beroendecentrum Stockholm.

Samma dag började ordet spridas bland kollegorna. Enligt Läkemedelsverket (LV) kommer det att ske störningar i importen av läkemedlet Campral fram till sommaren. Enligt tillverkaren Merck beror bristen på en brand som uppstod hos en av deras underleverantörer i november 2018.

Campral används för att minska återfallsrisken efter avvänjningsbehandling hos alkoholberoende patienter.

– Det är särskilt känsligt med Campral eftersom det inte finns något annat alternativ som importeras till Sverige, fortsätter Joar Guterstam.

Bristen kommer att påverka ett 20-tal av hans patienter. De flesta hämtar ut läkemedel för någon månad i taget, så han befarar att alla hans patienter snart kommer att vara utan Campral.

Alternativen för patienterna är inte många. Eftersom alternativet Aotal inte importeras av apotek, kan alternativet vara att byta behandling. I nuläget är det oklart hur Joar Guterstam med kollegor ska gå tillväga för att hjälpa de patienter som medicinerar med Campral.

– Jag är ju läkare som skriver ut recept, inte en importör av läkemedel. Det här tar mycket av min tid att kolla upp, säger Joar Guterstam.

Beroendecentrum ska försöka hitta rutiner för läkemedelsbrister, fortstätter han. I ett tidigt skede diskuterades möjligheten att parallellimportera Campral, men det är inte längre aktuellt. Samtidigt skrivs Campral ut av flera allmänläkare, konstaterar Joar Guterstam, som inte har samma möjlighet att lägga tid på att hitta alternativa lösningar för ett litet läkemedel som Campral.

– Hur smart är det? säger Mikael Hoffmann och drar ut på varje vokal.
Det är inte Beroendecentrums tankar om parallellimport som får kritik från chefen för Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI, utan att de är tvungna att hitta på lösningar själva.

– Det här är ett typexempel. Ska alla kliniker som använder Campral genomgå samma fundering och samma process, frågar Mikael Hoffmann.

Han tycker att Läkemedelsverket är för passiva i den här frågan. Han vill att de ska fatta tillfälliga beslut om att kliniker av en viss typ kan importera läkemedel som det är brist på.

Läkemedelstillverkare har enligt lag skyldighet att rapportera till Läkemedelsverket om de förutspår brister i läkemedelsproduktionen. När LV får uppgifter om dessa så kallade restnoteringar publiceras de på webben – i ett excelark med 825 rader som kan laddas ner.

– LV har ett excelark med flera hundra rader som är mycket svårt att förhålla sig till. De tycker att de har gjort sitt när de har tillgängliggjort informationen på webben, men sen är det upp till var och en att ta till sig den informationen. Det är inte riktigt en kommunikationsplan, säger Mikael Hoffmann.

Enligt Johan Andersson, enhetschef för läkemedel i användning vid Läkemedelsverket har kontakten med läkemedelstillverkarna inte alltid fungerat, men sedan ett år tillbaka har LV infört en e-tjänst som har underlättat informationsgången. LV, i sin tur, publicerar informationen på sin webbsida.

– Vi har målsättningen att vi ska publicera informationen inom ett dygn efter att vi har fått den. Den tillgängliggörs genom excellistan. Om det gäller en allvarligare brist, som vi bedömer som kritisk så kan vi också gå ut med det i våra kommunikationskanaler, säger Johan Andersson.

Han anser att det är upp till vården att ta till sig informationen i excelarket. Informationen är tillgänglig och sökbar, säger han.

– Jag tror den bästa lösningen skulle vara att förskrivarstödsystemen tog in informationen, så att restnoteringar dyker upp när recepten skrivs. Men vilja att få in det här måste komma från vården. Det är upp till dem att kräva det när de upphandlar systemen, säger han.

Informationen om Campral har funnits på LV:s sajt sedan december, men nådde Joar Guterstam först flera månader senare.

– Jag kan inte ha excelarket som startsida på datorn när jag vaknar upp och gå igenom alla läkemedel för att se vilka som kan ha blivit restnoterade,
säger Joar Guterstam och anser att Johan Anderssons förslag, om att informationen skulle vara kopplad till förskrivningsverktyget för elektroniska recept, skulle vara ett bättre system.

Joar Guterstam är orolig för att bristen på Campral kommer att påverka synen på läkemedel i beroendebehandlingen.

– Nu när det här är så vanligt så tycker jag att det är uppenbart att man borde hitta på något system för att reagera snabbare. Vi beroendeläkare har argumenterat för att använda det här läkemedlet oftare och nu känns det som ett slag mot det, säger Joar Guterstam.

– Antalet restnoteringar har ökat ordentligt de senaste åren, det ser man även i andra länder, säger Johan Andersson på LV.

Läkemedelsbrist är en internationell fråga som har många anledningar. Tillverkarnas underleverantörer och distributörer har blivit allt fler, vilket har gjort systemet skörare.

I Sverige kunde många tro att avvecklingen av apoteksmonopolet är en stor orsak till att läkemedelsbrister uppstår. Visst har apoteken ett ansvar, säger Mikael Hoffmann, men det finns flera orsaker.

– Vi har ingen beredskap eller nationell plan. Genom upphandlingar och apoteksavregleringen finns det inte längre strukturer för extrakostnader som lagerhållning innebär. Utan lager är man mer känslig för internationella störningar.

Johan Andersson på LV säger att de samlar information från tillverkarna, men att de inte har information om vilka lager som finns i Sverige.

– Det som är utmaningen är att det inte finns någon samordnande kontroll över läkemedelstillgång, säger Johan Andersson.

Ansvaret för sjukvården ligger på de 21 regionerna men det finns ingen utpekad aktör med nationellt ansvar för läkemedelsförsörjningen. Socialstyrelsen har initierat projektet Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig, som ska se över läkemedelsförsörjningen i Sverige. Annika Bergman som leder projektet har höga förhoppningar på rapporten som ska levereras juni 2019.

Kommer rapporten att föreslå att någon får ett nationellt ansvar för läkemedelsförsörjningen?

– Det kan jag inte svara på nu, men den här rapporten är värd att vänta på, säger Annika Bergman.