Läkemedel med beroendepotential

Redan i början av 2000-talet diskuterades risken för skadligt bruk av pregabalin, som kan ge ett euforiskt rus. När frågan diskuterades i Läkartidningen 2011 hade läkare börjat ana missbrukspotentialen, men man visste inte hur vanligt förekommande skadligt bruk var.

År 2014 beslutade Läkemedelsverket att ha pregabalin under särskild bevakning. Fyra år senare kom narkotikaklassningen.

I dag ökar skadligt bruk på global nivå och rapporter kommer från såväl Storbritannien och Australien som från Jordanien, Saudiarabien och Kuwait. Från västafrikanska länder larmas det om omfattande smuggling. Och i Sverige har medierna under de senaste åren rapporterat om både smuggling och om flera dödsfall kopplade till pregabalin.

Att läkemedlet både kan hjälpa och stjälpa vittnar Annika om. Hon fick Lyrica utskrivet första gången för ungefär tio år sedan, efter att en felbehandling i vården orsakat dagliga smärtor och kramper. Alternativet till behandling med Lyrica var morfin, men Lyrica kunde man inte bli beroende av, sade läkaren. Valet var enkelt.

Annika fick snabbt effekt mot smärtan, men upplevde också att hennes tolerans ökade hastigt.

– Efter bara två veckor började det krypa i hela kroppen. Jag fick brutal ångest och började svettas jättemycket. Då tog jag en Lyrica till eftersom jag tänkte att det kanske var smärtan som var orsaken, berättar Annika.

Hon upptäckte att det enda sättet att hålla borta krypningarna och ångesten, symptom som hon idag betraktar som abstinenssymptom, var att ta extra Lyrica.

– Jag kontaktade vården och sa att jag var abstinent men de sa att man inte kan reagera så på Lyrica. De menade att jag inbillade mig.

Till sist låg Annika på 2,2 gram Lyrica per dag, att jämföra med en rekommenderad maxdos på 600 milligram. Då bad hon sin man att lämna in alla tabletter på apoteket, sedan stängde hon in sig i sovrummet för att vänta ut abstinensen. När ångesten och suicidtankarna blev övermäktiga åkte hon till akutpsyk.

– Sköterskan suckade högt och sa att det kommer in folk hela tiden med just Lyricaabstinens.

Det blev morfin ändå, tills en ny läkare tog över och satte in Lyrica igen, fast denna gång i mycket låg dos och med möjlighet till direktkontakt med läkaren vid behov. Med det upplägget fungerade medicineringen bra.

– Jag fick tillbaka mitt liv. Den intensiva smärtan släppte.

Allt flöt på tills den dag för tre år sedan då Annika fick ett epileptiskt anfall i duschen, slog upp ett hål i huvudet och inte kunde andas. Hennes man slog sönder dörren och bände upp hennes käkar för att frigöra luftvägarna. Sjukvården har inte kunnat ge någon annan förklaring än Lyrica. Grand mal-anfall är en känd biverkan. Ännu en gång slutade hon.

– Abstinensen såg likadan ut. Den var lika intensiv och lika vidrig och varade i ungefär en vecka.

Lenka Katila är narkosläkare och smärtläkare samt sektionschef på Smärtcentrum på Akademiska Sjukhuset. Hon är också doktorand vid Uppsala universitet, där hon forskar på säkerhetsaspekter av opioidbehandling. Hon minns när Lyrica lanserades i Sverige. På den tiden, i mitten av 00-talet, talade man om högre doser än i dag, särskilt vid behandling mot ångest.

– Men efter att man har testat läkemedlet och upptäckt att vissa kan bli personlighetsförändrade på mycket lägre doser har en begränsning tillkommit. För neuropatisk smärta eller fibromyalgi gäller max 600 milligram, men ofta räcker det med lägre doser, säger Lenka Katila.

Hon har arbetat i 13 år med beroendemedicinska program för smärtpatienter, och berättar att man gärna ordinerar pregabalin när en patient har både smärta och ångest. Läkemedlet har indikation för båda.

– Det kan vara rätt att behandla det så men frågan är när det blir fel. Precis som med opioider kan man ha indikation för att behandla viss typ av smärta, men när biverkningar och negativa konsekvenser överstiger nyttan, då ska man backa.

Inom smärtmedicin går utvecklingen mot mer individualiserad behandling, berättar hon. Under de år som gått sedan Lyrica introducerades på marknaden har också smärtläkarna blivit mer aktsamma när de bedömer risken för beroendeutveckling, inte bara vad gäller opioider utan också övriga beroendeframkallade läkemedel, som Lyrica. Hon ser också andra sidan av myntet: en överdriven försiktighet.

– Vi har inte så många läkemedel att spela med. Behandling av neuropatisk smärta är svårt för att vi har inget läkemedel som funkar fullt ut. Pregabalin kommer definitivt att finnas kvar för effekten det har mot framför allt smärta, säger Lenka Katila.

I dag har Annika mellan fem och åtta krampanfall per dag, med skyhög smärta och kräkningar. Men Lyrica rör hon inte igen.

Annika heter egentligen någonting annat.