Inbyggda konfliktytor på HVB

I februari släpptes rapporten Vad har IVO sett 2024? Inspektionen för vård och omsorg, IVO, granskade då cirka 400 HVB-hem där två tredjedelar av hemmen för vård och boende fick kritik för bland annat otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.

Peter Andersson, lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet, forskar om våld och personalperspektiv på institutioner. Han menar att bilden av HVB-hemmen har blivit för negativ och poängterar att det finns många bra exempel på välfungerande hem. Bristerna som IVO fångat upp kan vara både högt och lågt.

– De senaste åren har ämnet hamnat i blickfånget bland annat tack vare de kriminella ungdomsgängen, men det är egentligen en liten grupp. När HVB-hem har stängts ner har ungdomarna ryckts ifrån sitt sammanhang, men de kan ha upplevt sin vistelse som bra och ingen har intervjuat ungdomarna, säger Peter Andersson.

Han menar att det är för lätt att ropa efter att tillstånd ska dras in utan att man vidtar några andra åtgärder. De viktigaste iakttagelserna i IVO:s rapport kan delas in i fyra kategorier; otillräckliga insatser mot hot, våld och övergrepp, otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder, brott mot regelverk och beviljade tillstånd samt otillräckliga bakgrundskontroller som riskerar barns säkerhet. Peter Andersson berättar att det finns inbyggda konfliktytor på HVB-hem och att det alltid kommer att finnas en spänning mellan vård och kontroll.

– Det är inget lätt jobb för personalen. Man måste jobba stenhårt med att skapa bärande relationer. Personalen är gränssättare, men det måste finnas en balans mellan omtanke och att sätta gränser, säger Peter Andersson.

Bland behandlare och boende på golvet

Tobias Batrapo är en av de behandlingsansvariga på HVB-hemmet Solgläntan utanför Kramfors. Solgläntan har varit i hetluften tidigare och fått kritik av IVO, speciellt vad gäller otillåtna begränsningsåtgärder som mobilförbud, narkotikatester och visitationer. Solgläntans hållning har varit att åtgärderna är nödvändiga av bland annat säkerhetsskäl.

– Vi är supertydliga med samtycke till våra regler och stämmer av samtycket veckovis. Vi fick kritik från början, men då var det generella regler utan medgivanden. Nu gör vi även individuella bedömningar, säger Tobias Batrapo.

Han berättar att behandlingsassistenterna på Solgläntan har egen erfarenhet av skadligt bruk och att även han kommer från en sådan bakgrund. Han behandlades själv på Solgläntan 2007, utbildade sig och återvände sedermera för att arbeta på sitt gamla HVB-hem.

– Det måste finnas någon form av villighet för att vara på Solgläntan. Annars finns det andra alternativ, till exempel HVB-hem där man kan köra cross och spela tv-spel hela dagarna. Hos oss är det en evig balansgång mellan konsekventa regler och kärlek, säger Tobias Batrapo.

Enligt Tobias Batrapo är klienterna på Solgläntan generellt inte kopplade till gängkriminalitet men många känner till den världen. Han menar att alla som befinner sig i skadligt bruk eller beroende och samtidig kriminalitet har tillgång till chattgrupper på sociala medier där kriminella grupperingar finns.

– De här kanalerna fungerar som jobbannonser och det bara ploppar in grejer hela tiden, det är en stark orsak till att vi inte tillåter mobiler i primärbehandlingen. Det finns en hel uppsjö trasiga kids där våldet blivit normaliserat och begrepp om pengar är helt skeva. Samhället kommer behöva möta upp med jättemycket traumabearbetning i framtiden. En trygg och stabil 15-åring tar inte emot en handgranat och slänger den genom ett fönster. Hopplösheten är en jättefara, säger Tobias Batrapo.

Johan är 24 år och har tidigare injicerat narkotika och levt i hemlöshet. Sedan början av förra året bor han på Solgläntan. Efter ett återfall efter en avslutad behandling valde Johan själv att återvända till Solgläntan på nytt. Han tror att ensamhet var en stor bidragande faktor till återfallet för honom.

– Jag valde att isolera mig när jag kom ut. Efter ett tag av ensamhet så börjar min beroendepersonlighet ta över, berättar Johan.

Johan tycker att tolvstegsbehandlingen i grupp fungerar bra för honom och han ser ett värde i att personalen på Solgläntan själva använder tolvstegsprogrammet samt att de har haft egna svårigheter i livet.

– Det finns ett förtroende i att man kan relatera, de vet vad de snackar om. Generellt hittar en klient ofta någon specifik i personalen som han tyr sig extra till, berättar Johan.

Johan har inga problem med HVB-hemmets regler som att skriva på medgivande om att man inte får ha mobil, och att man ska lämna urinprover med mera.

– Jag är på Solgläntan för att jag uppriktigt vill förändra, jag vill inte knarka längre. Urinprov och sådant är saker som ser till att det blir en trygg miljö. Men många ungdomar som kommer hit tycker att den kriminella livsstilen är cool och kan se upp till om det kommer någon ny lite äldre som gjort fler grejer.

Johan skulle själv vilja arbeta som behandlare i framtiden och hjälpa unga som varit i samma sits som honom.

– Det hade känts meningsfullt. Men jag måste få ordning på mitt eget liv innan jag kan hjälpa andra. Nu har jag varit drogfri ett halvår.

• Johan heter egentligen någonting annat.