Hur vanligt – och hur farligt – är lustgas?

Illustration: Karlin Ulin

Giftinformationscentralen larmar om allvarliga skador efter lust­gasanvändning. Nya siffror från CAN visar att unga som använt lustgas också använt andra substanser. Regeringen har tillsatt en utredning, men är det lösningen?

– Jag vet inte om en utredning är bra faktiskt, jag är otålig. Vi har försökt larma och skramla om att den här situationen inte håller.

Erik Lindeman är läkare på Giftinformationscentralen, en nationell telefonservice hos Läkemedelsverket som tar emot samtal om förgiftningar från hela landet, både från privatpersoner och sjukvård. Han hade gärna sett snabba åtgärder för att lägga hinder i vägen för den försäljning av lustgas som pågår på krogar, torg och över nätet.

– Vi blir kontaktade två-tre gånger i veckan av läkare som träffar människor i 20-årsåldern med allvarliga, ibland livsförändrande skador orsakade av lustgas­missbruk. Flera har haft uttalad påverkan på kognition och närminne, en bild som liknar demens. Andra har nedsatt motorik, några har drabbats av svåra blodproppar.

Den utredning regeringen tillsatte i juli ska vara klar i oktober 2023 och ska bland annat titta på reglering av lustgas i berusningssyfte – försäljning, marknadsföring och tillsyn, inklusive möjlighet att införa åldersgräns. Erik Lindeman hade önskat tydligare direktiv.

– 18-årsgräns har nämnts, men det tycker jag är feltänkt. De flesta patienter som vi kontaktats om är över 20 år, men framför allt skickar det en signal om att lustgasberusning är sanktionerat om man bara har åldern inne.

Lustgas (dikväveoxid) har använts länge som smärtlindring inom bland annat förlossningsvården. Gasen ger ett kort rus och räknas som en dissociativ drog, en undergrupp till hallucinogener.

– Att lustgas som används på gatan, till skillnad från medicinsk lustgas, ger syrebrist och kan leda till svimning med fallskador som följd är korrekt. Men det vi vill varna för är upprepad användning, säger Erik Lindeman.

Om lustgas används dagligen eller flera gånger i veckan, vilket kan hända när gasen tas i berusningssyfte, ger den upphov till vitamin B12-brist vilket kan leda till nervskador och blodproppar.

Fram till 2020 såg Giftinformationscentralen sällan sådana skador av lustgas, men det året hände något.

– 2021 blev det fler allvarliga fall, under hela året 50 enskilda sjukhussamtal rörande människor med skador kopplade till upprepat lustgasmissbruk. Under 2022 har vi redan passerat 50 fall under sommaren, säger Erik Lindeman.

Genom ett särskilt blodprov går det att med stor säkerhet fastställa att ska­dorna verkligen orsakats av lustgas.

– Vi kan fånga upp den här trenden, men jag är rädd att det också finns ett stort mörkertal, med mindre uttalade symptom som inte personerna själva eller sjukvården förknippar med användningen av lustgas, säger Erik Lindeman.

Eftersom det saknats nationell statistik om hur utbredd användningen är införde CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, frågor om detta i 2022 års skolunder­sökning.

Nu när vi fått resultaten ser vi att lustgasanvändning är vanligare i stor­stads­områden, lika vanlig bland killar som bland tjejer och tydligt hänger samman med användning av alkohol, narkotika och tobak, säger Ulf Gutt­ormsson, avdelningschef på CAN.

Sex procent av eleverna i årskurs 9 svarade att de hade provat lustgas någon gång. I gymnasiets år 2 hade andelen stigit till 17 procent. Siffrorna är jämförbara med hur många elever som rapporterade att de provat cannabis.

Bland de gymnasieelever som uppgav att de använt lustgas under de senaste 30 dagarna var det dubbelt så vanligt att ha druckit alkohol jämfört med övriga elever (87 jämfört med 43 procent). För narkotika var skillnaden nästan tiofaldig (18 jämfört med 2 procent). Bland de elever som använt lustgas senaste månaden var det endast fem procent som inte också hade använt alkohol, tobak eller narkotika under samma tidsperiod.

– Med andra ord var det ovanligt att elever hade använt lustgas utan att också ha använt andra substanser, säger Ulf Guttormsson.

Erik Lindeman tror inte att rätt väg är att narkotikaklassa lustgas.

– Det finns för mycket legitima användningar som är viktiga att bevara. Men det borde vara krav på en livsmedelslicens för att få köpa mer än enstaka patroner av gräddgas och försäljningen bör utsättas för inspektion och sanktioner vid regelbrott. Den nuvarande galna vilda västernmarknaden måste upphöra och polisen få verktyg att ingripa. Det är för lätt att tjäna grova pengar på detta nu och för många människor far illa. 

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson är vikarierande chefredaktör för Alkohol & Narkotika under 2022.

Senaste från Vård

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!