»Förmodligen har vi haft fel om nikotinets hälsorisker«

Egentligen är tobaksbruket något av en gåta för Hans Gilljam.

– Det ger ingen särskild eufori, man blir inte speciellt glad i hatten. Men man börjar ändå av sociala eller psykologiska skäl, utvecklar ett beroende och försöker man sluta jagas man av abstinensen.

I alla fall gäller det flertalet. När Hans Gilljam var ung lungläkare rökte han själv Philip Morris multifilter, bruna fula plastpaket enligt honom själv. Men han slutade på egen hand och utan större åthävor när han och hans fru väntade barn.

På så vis skulle hans egen historia kunna fungera som intäkt för det som tobaksindustrin hävdat i decennier: tobak är inte så värst beroende­framkallande. De som vill slutar utan problem.

Men riktigt så ser inte Hans Gilljam på saken. Det är fortfarande så att tobaken tar 12 000 liv per år, ”mer än alkoholen, narkotikan, trafiken, självmorden tillsammans”. Den viktigaste åtgärden för den minister som vill förbättra folkhälsan är alltså att göra Sverige rökfritt.

• Läs mer: Halvår med rökförbud på uteserveringar har inte påverkat andelen rökare

När vi träffas på Läkaresällskapets hus i Stockholm, där yrkesföreningarna mot tobak har ett eget kansli, skiner Hans Gilljam belåtet över att folkhälsominister Gabriel Wikström samma dag säger sig stödja projektet Tobacco endgame, vilket tar sikte på ett rökfritt Sverige 2025. Det är något han och hans kampanjorganisationer kämpat för.

Läkaren och professorn Hans Gilljam har kommit att personifiera kampen mot tobak. Han var med och startade Sluta-Röka linjen på 90-talet. Han ordnade samtalsgrupper för rökavvänjning, var med och grundade Tobaksfakta. Han var med då en rad yrkesföreningar mot tobak startade; Läkare mot tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Psykologer mot tobak och så vidare.

Under hans tid har tobaksrökning gått från att vara något som skedde överallt, på arbetsplatser, restauranger – det fanns inte ens rökfria avdelningar – till att bli i det närmaste totalförbjudet i offentliga lokaler.

Han blev chef för centrum för tobaksprevention, CTP, 1988 och länge den enda heltidsanställda läkaren i Sverige som hade till uppgift att arbeta med prevention och behandling. Sedan han gick i pension finns ingen med det uppdraget. Han har skrivit en mängd artiklar i ämnet i Läkartidningen och deltog i kampanjen att etablera sjukdomsbegreppet KOL.

– Ja, besvären hade ju funnits länge. Men det var inför en mediekampanj och man ville hitta ett namn som var lätt och som sammanfattade vad det handlade om, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Därför var det nog ett och annat ögonbryn som lyftes när han i en intervju i Aftonbladet för några år sedan citerades på följande sätt: ”Nikotin är inte farligt för kroppen och inte heller särskilt beroendeframkallande”. ”I 25 år har vi pratat om nikotinets skadliga effekter. Nu får vi äta upp det”.

Vad har hänt?

– Jag har fått en del kritik för det uttalandet, med det är ju sanningen. I de doser som nikotin levereras är det svårt att hävda att det är särskilt skadligt. Det är andra gifter i cigaretten som är långt värre. Fast ok, nu har det kommit en del studier som visar att nikotin kan medverka i cancerutveckling. Så kanske behöver jag modifiera mig på den punkten, säger han.

Och den andra delen, att nikotin inte är beroendeframkallande?

– Jamen det är tobak som är beroendeframkallande. Där ingår nikotin men även en massa andra ämnen. Det är så vitt jag vet ingen som har börjat äta nikotintuggummi och sedan blivit beroende. Det finns inget sådant fall i litteraturen. Man blir beroende av rökning eller snus och det är ett fysiologiskt, psykologiskt och socialt beroende som är ytterst komplext.

Så även om nikotin tycks vara svårt att sluta med när man väl börjat så finns det andra ämnen i cigaretter som triggar igång beroendet, menar Gilljam. När du röker en cigarett får du i dig en hel liten kemisk fabrik med ungefär 8000 ämnen som förbränns i 800 grader.

– Man borde tala om ett cigarettberoende. Cigaretter är optimerade för att skada och skapa beroende. De innehåller upp till en femtedel socker, som bildar aldehyder vid förbränning som också är beroendeframkallande, säger Hans Gilljam.

Enligt Hans Gilljam är cigaretterna idag avsevärt farligare än för 30 år sedan. Det syns i de epidemiologiska studier som visar att av de rökare som följs efter 55 så kommer två tredjedelar att dö en tobaksdöd, vilket är mer än för äldre generationer rökare. Bland annat har cigarettindustrin gjort giftpinnarna mer välsmakande och mindre sträva för halsen. Det gör att halsblossen blir djupare och lungcancern växer djupare ner i lungorna där den är svårare att upptäcka.

– När jag var ung och cigaretterna hette Bill och Ritz var de sträva och man drog inte ner röken lika långt, säger Hans Gilljam.

Allt detta och mycket mer står att läsa i de cirka 40 miljoner interna dokument som tobaksindustrin tvingades göra offentliga för 15 år sedan. De lades ut på internet efter ett antal domar i amerikanska rättsprocesser, de lades ut osorterade möjligen i hopp om att få skulle orka plöja dem. Men med dagens sökverktyg går det lätt att navigera i dokumenten, även om mängden kan avskräcka. Namnet Gilljam förekommer i 399 av dokumenten.

Men det är ändå inte så att tobaksindustrin har förlorat, långt därifrån menar Gilljam.

– De expanderar. Kanske inte i Europa men i andra delar av världen. Det säljs 6000 miljarder cigaretter varje år, 700 per varje levande person. För att illustrera detta för beslutsfattare och media räknade vi ut att alla dessa cigaretter skulle fylla Globen 17 och en halv gång.

Kampanjmakaren har inte gått i pension. Han har haft en särskild känsla för vad som tränger genom media. Under vattenfestivalen på 90-talet satte han och hans medarbetare upp ett tält i Berzelii Park där man mätte kolmonoxiden i rökares utandningsluft och jämförde resultaten med avgaserna från bilar som bland annat Trabant och De Soto 1957.

– Före detta raggare med välskötta gamla De Soto blev arga. De tyckte inte att deras bil kunde jämföras med storrökare. Det blev skojiga diskussioner, säger Hans Gilljam.

Hans enda kontakt med tobaksindustrin har varit debatter och artiklar. Industrin skyr numera media och agerar i det fördolda och som forskare har han sällan vare sig blivit uppvaktad eller ifrågasatt.

Men han har kritiserats för kontakter med läkemedelsbolag som säljer rökavvänjningsprodukter och att han arvoderats som föredragshållare och utbildare. Han har framhållit att läkemedlet Champix som minskar röksuget är ett av de bästa hjälpmedlen att ta till. Det står han för under intervjun.

– Det är förmodligen det vassaste vi har. Visst, det har en del biverkningar men de är övergående.

När det gäller snus intar han en avvaktande hållning. Att det inte är någon vitamin för hälsan står klart, men det är inte på långa vägar lika farligt som ”värstingen” cigaretten.

Och vad gäller e-cigaretter har bilden inte helt klarnat än. Om de tas enligt bruksanvisningen är de säkert mind­re farliga än cigaretten, resonerar Gilljam, även om de ännu är så nya att det saknas forskning på dem. Men flaskorna som e-cigaretterna laddas med innehåller dödliga mängder nikotin och det har hänt att hundar och även barn har dött av det.

Dessutom går det att hetsa upp ­nikotininnehållet i ångan från vissa av e-cigaretterna, så att de uppnår toxiska doser, vilket sker. Hans ­Gilljam gissar att det är ungdomar som vill spränga gränser.

– Vilket är märkligt. Nikotin ger som sagt ingen lyckokänsla, säger han.

Men vad är det han är mest nöjd med av sitt värv?

– Frågan är om vi varit så lyckosamma. Vi har aldrig haft så många lungcancerfall som vi har idag. Det är alla kvinnor som rökt under lång tid. Däremot har vi minst lungcancer bland män i Europa. Om det är något vi har lyckats med så är det att få männen att sluta röka. Där har vi nog gjort en insats, säger Hans Gilljam.