»Det tycks gå bra för en stor grupp«

Foto av Mats Anderberg
Mats Anderberg vid Linnnéuniversitetet säger att det går bra för de flesta som är i kontakt med Mariamottagningar. Foto: Anna Nordström.

Det går bra för de allra flesta ungdomar som är i kontakt med en Mariamottagning. Majoriteten dyker inte upp i andra register inom ett år efter kontakten, visar en studie. Och en kommande 3-årsuppföljning tyder på att mönstret håller i sig.

Två av tre ungdomar som har varit i kontakt med en så kallad Mariamottagning (en öppenvårdsmottagning som riktar sig till ungdomar) dyker inte upp i register med ett fortsatt drogproblem ett år senare. Det visar en studie gjord av Mats Anderberg med kollegor.

Han har följt en grupp ungdomar som hade kontakt med en av tolv Mariamottagningar (se faktaruta om vilka som deltar i studien) under 2016. När de följde upp ungdomarna ett år senare dök 32 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna upp i olika nationella register. Men majoriteten gjorde det inte.

– Det tycks gå bra för en stor grupp. Det kan säkert tillskrivas att en del av den här gruppen har en mer experimentell och social användning av droger och inte så många andra problem, säger Mats Anderberg, lektor vid Linnéuniversitetet.

Det har hans tidigare studier på samma material visat. Var femte ungdom som har kontakt med Mariamottagningarna uppger en pågående kontakt med psykiatrin och en tredjedel uppger depression. Men en stor del har inga övriga besvär, sade Mats Anderberg i en intervju i Alkohol & Narkotika 2019.

Mariamottagningarna har lyfts fram som goda exempel. Det är en specialiserad verksamhet med en välutbildad och professionell personal. Jag blir imponerad av hur de ständigt vill utvecklas och bli bättre på sina jobb.

Men det är svårt att spika orsakerna till att så få dyker upp i register efter en kontakt med en Mariamottagning. Det går bara att ge hypoteser, som den om det experimentella bruket. Man har kanske förbättrade relationer till sina föräldrar, man har kanske kommit in i en ny fas i livet.

– Problemen kanske mognar bort. Man kommer in i nya sammanhang där alkoholen eller cannabisen inte har samma betydelsefulla plats längre.

Det som Mats Anderberg återkommer till några gånger i intervjun är att resultaten även kan spegla Mariamottagningarnas arbete.

– Mariamottagningarna har lyfts fram som goda exempel. Det är en specialiserad verksamhet med en välutbildad och professionell personal. Jag blir imponerad av hur de ständigt vill utvecklas och bli bättre på sina jobb.

Sen finns det även de ungdomar som kan gå under radarn. Ungdomar som fortsätter ha ett problem men inte har fortsatt kontakt med socialtjänst, psykiatri eller kriminalvård. Men den 3-årsuppföljning som Mats Anderberg som bäst håller på med tyder på att samma mönster delvis håller i sig.

Hypoteserna bygger på en del riskfaktorer som delvis förutsäger en framtida kontakt med myndigheter. Depression, traumatiska upplevelser, skolproblem och våldsamhet hör till några av faktorerna som fångas in i de frågor som ungdomarna svarar på när de har sin första kontakt med Mariamottagningarna. Men ingen enskild faktor har en påverkan, utan det handlar om kombinationer av flera.

Resultaten tyder på att man behöver se den här gruppen som en heterogen grupp. Något som Mats Anderberg betonar nu, och har betonat tidigare i Alkohol & Narkotika.

– Det finns en del forskare som pratar som att alla ungdomar som använder droger också har psykiska problem. Vi har gjort så många studier på den här gruppen nu att vi ser heterogeniteten.

Bortfallet i studien är stort. Alla som kontaktade Mariamottagningar under 2016 fick frågan om att delta och ge tillåtelse att följa deras personnummer, och bara hälften ställde upp.

– Men de som följdes upp hade en allvarligare problematik än de som sade nej, säger Mats Anderberg.

Det framkom när han jämförde inskrivningsblanketterna för de som tackat nej mot dem som tackat ja.

– De som har haft tidigare kontakt med Maria är kanske mer benägna att tacka ja på en sådan fråga. I denna typ av studier är det annars vanligare att ungdomar med svårare problem väljer att inte delta, säger Mats Anderberg.


Om studien

  • 455 ungdomar har följts upp (477 tackade nej)
  • Gruppen består av ungdomar som har haft kontakt en Mariamottagning i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje, Kristianstad, Solna, Hässleholm eller Sundbyberg under 2016.
  • Medianåldern var 17 år när de hade kontakt med mottagningen
  • 76 procent uppgav att deras primärdrog var cannabis, 14 procent uppgav alkohol och 10 procent andra droger
  • Studien har analyserat de 75 frågor som ställs till ungdomar i den första kontakten med mottagningen
  • Registren som har granskats för att bedöma en ny drogrelaterad myndighetskontakt var registret över lagförda via Brottsförebyggande rådet samt Socialstyrelsens Patientregister, Läkemedelsregister, Register över insatser för barn och unga och Tvångsvårdsregister.  

Läs mer

Anderberg, M. & Dahlberg, M. & Wennberg, P. (2021): Adolescents with substance abuse problems in outpatient treatment: A one-year prospective follow-up study. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 38(5): 466-479

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017. Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Vård

Göteborgs beroendevård i kris

Det stormar kring beroendevården i Göteborg. Intagningsstopp på Laro. Stadsmissionens beroendeklinik stänger. Besparingskrav på 16 miljoner,

Smärta och stigma

Sarah har sammanväxningar i buken, Eila har en trasig rygg. De är två av många svenskar med kronisk smärta,

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!