Trots att andelen rökare minskat de senaste 40 åren är rökning den riskfaktor efter högt blodtryck som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan i Sverige. Kristina Hansen har studerat hur rökning och rökexponering under olika skeden påverkar hälsan senare i livet.
De flesta studier av orsaker till ohälsa och sjuklighet i den vuxna befolkningen har fokuserat på riskfaktorer i vuxen ålder. Men även faktorer tidigt i livet har betydelse för individens hälsa. Rökning är en sådan riskfaktor. Idag röker nio procent av vuxna män och elva procent av vuxna kvinnor dagligen.
Kristina Hansens avhandling består av flera delar. I en studie undersöker hon sambandet mellan tidig exponering för passiv rökning (de fyra första månaderna i livet eller vid åtta månaders ålder) och förekomst av allergi hos fyraåringar. Man fann ett samband mellan denna tidiga exponering och allergiutveckling bland barn med allergiska föräldrar som rökte, vilket även tidigare studier visat.
En av studiernas syfte var att undersöka sambanden mellan aktuell rökning, tidigare rökning samt passiv rökning och tillväxttakten av åderförkalkningsförändringar. Förändringarna mättes med ultraljud i halsartären.
Ökande rökexponering ledde, enligt resultaten, till en ökat tillväxt av inlagringar i blodkärlen, oberoende av andra riskfaktorer som höga blodfetter, högt blodtryck eller diabetes. Bland tidigare rökare sågs dessutom en tydlig minskning av tillväxttakten efter mer än fem års rökstopp.
Ien tredje studie undersöktes den självskattade hälsan bland ungdomar i gymnasiets årskurs två i relation till rökvanor och rökdebut före respektive efter 14 års ålder. Resultaten visar att både nuvarande och tidigare rökare skattade sin hälsa sämre än icke-rökare. Sämst självskattad hälsa sågs hos rökare och tidigare rökare som börjat röka före 14 års ålder. Bland pojkar observerades en sådan dålig självskattad hälsa även efter rökstopp. Endast en del av skillnaderna i dålig självskattad hälsa kunde förklaras av skillnader i andra hälsorelaterade beteenden.
Kristina Hansen menar att resultaten från hennes avhandling understryker att hälsan i en viss ålder påverkas av exempelvis livsstil, sociodemografiska och psykosociala faktorer, men också av exponeringar tidigare i livet. Hon menar att de även pekar på behovet av fortsatt arbete för att förebygga och minska rökning och rökexponering redan i tidig ålder. Hennes slutsats blir att om man kan identifiera särskilt sårbara perioder för riskexponering ökas möjligheten till tidiga preventiva insatser.
Om avhandlingen
Kristina Hansens avhandling A life course perspective on health in childhood and adulthood with special focus on health effects of smoking lades fram vid Lunds universitet i december 2015. De empiriska underlagen i avhandlingen utgjordes av data från enkäter i anslutning till fyraårskontroller vid BVC i Malmö under perioden 2006–2008, data från Malmö Kost Cancer-studie (MKC) samt data från Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 respektive Folkhälsoenkät Skåne 2008.
Kategorier:
Cajsa Carrén är frilansande journalist.
Se alla artiklar av Cajsa Carrén
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.