/

Lovande framtid för AI-driven beroendevård

Artificiell intelligens som agerar terapeuter, förutspår hur beroendebehandlingar kommer att gå och som snart kan komma att sammanfatta journaler. Det bubblar inom AI-utvecklingen på beroendeområdet, men experter pekar på vikten av att värdera nytta mot risker.

Chattbottar som kan tipsa om både matlagning och hur man formulerar ett mejl, och AI-genererade bilder som kan fejka allt från krigsscener till att påven bär dunjacka. Det senaste året har artificiell intelligens tagit allt större plats i våra liv, och nu pågår en tyst AI-revolution inom beroendevården. 

En studie vid Yale University School of Medicine visar på att artificiell intelligens lättare kan identifiera patienter med större risk för att återfalla i alkoholmissbruk, och påvisa behov av extra stöd utöver konventionell behandling. Appar som KBT-baserade Vorvida och den svenska appen Previct erbjuder AI-baserad behandling för alkohol- och narkotikaberoende, och enkla digitala interventioner har visat sig kunna bidra till 25 procent lägre alkoholkonsumtion, enligt en svensk studie.

AI-guidad självhjälp

Joar Guterstam är beroendeforskare vid Karolinska institutet och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm. Han ser bland annat AI-stödd internetpsykiatri som ett område där artificiell intelligens kan underlätta inom framtidens beroendevård.  

–Den här utvecklingen går så fort, sådant man tyckte verkade avlägset för ett år sedan är möjligt i dag. Redan nu testas till exempel vägledd självhjälp baserad på artificiell intelligens, både inom beroendevården och psykiatrin i stort, säger Joar Guterstam.

Joar Guterstam är beroendeforskare vid Karolinska institutet.
Joar Guterstam är beroendeforskare vid Karolinska institutet.

Vad gäller AI-baserade appar för beroendevård är Joar Guterstam försiktigt optimistisk. Samtidigt som han ser hur dessa kan tänkas fungera lika bra som konventionell samtalsbehandling och öka tillgängligheten, ser han också risker med att utvecklingen går så pass fort.

–Istället för traditionella vetenskapliga studier med utveckling, publicering och utvärdering verkar det här ofta handla om ”trial and error” och att programmet lär sig steg för steg, vilket gör det svårare att ha den traditionella kontrollen. Där ser jag en utmaning att i framtiden kunna värdera nytta mot potentiella risker, säger Joar Guterstam.

Istället för traditionella vetenskapliga studier med utveckling, publicering och utvärdering verkar det här ofta handla om ”trial and error” och att programmet lär sig steg för steg

I framtidens AI-drivna vård skulle artificiell intelligens kunna komma att fungera som ett inbyggt besluts- och åtgärdsstöd i journalsystemet, och flagga för om till exempel en pågående behandling riskerar att misslyckas. Det hoppas i alla fall Philip Lindner, som är psykolog och docent vid Karolinska institutet där han leder en forskargrupp på temat digital psykiatri.

–AI skulle också kunna ge förslag på meddelanden som kan skickas, patienter beskriver ofta hur de saknar den där kontakten mellan läkartiderna. Samtidigt har folk lätt att tappa förtroendet för ny teknik, det räcker med att det fallerar en gång så är hela illusionen av en fungerande interaktion borta. Så om man ska lansera till exempel en chattbot måste man vara tydlig med vilka begränsningar botten har, att den kan hjälpa dig med det här men inte med det där, säger Philip Lindner.

Philip Lindner är docent vid Karolinska institutet .
Philip Lindner är docent vid Karolinska institutet där han leder en forskargrupp på temat digital psykiatri.

I ett pågående projekt har han tittat på hur artificiell intelligens genom att analysera deltagares textsvar kan förutsäga utfallet av internetbehandling för alkoholproblem.

–Tidigare forskning, inklusive vår egen, har haft ganska svårt att förutsäga vilka det kommer att gå bra för under behandling för alkoholproblem. Men då har man bara kunnat använda sig av uppgifter som ålder, kön och ingångsvärden. Vi tror att det finns en mycket större prediktiv potential i vad folk fritt uttrycker, säger Philip Lindner.

I en annan pågående studie har Philip Lindner undersökt hur så kallad förstärkningsinlärning, det vill säga när artificiell intelligens lär sig beteenden genom feedback från användaren eller miljön, kan användas för att förändra alkoholvanor. Utgångspunkten har varit att se om försök att minska det egna drickandet kan konceptualiseras som ett slags ”spel”, där man spelar mot sig själv, och där olika strategier för att nå till slutmålet fungerar olika bra eller dåligt.

–Om du gör upprepade försök att dricka kontrollerat, men ändå dricker tio glas i slutändan, ja då kan man tänka sig att det är en strategi som inte fungerar för dig i nuläget, säger Philip Lindner.

I december hölls konferensen Teknologi og kunstig intelligens på rusfeltet i Oslo, där man tittade närmare på vad artificiell intelligens kan innebära för framtidens beroendevård. Katarina Krokeborg, en av konferensens talare och avdelningschef för beroendekliniken på sjukhuset i Vestfold, menar att det fortfarande finns ett visst motstånd inom vården vad gäller digitala arbetssätt.

Karolina krokenborg är avdelningschef på en beroendeklinik.
Karolina Krokenborg är avdelningschef för beroendekliniken på sjukhuset i Vestfold.

–Vi kan inte fortsätta att arbeta som vi alltid gjort, då kommer vi inte kunna hålla den standard vi vill. En sak som skulle kunna spara mycket resurser är att integrera AI-funktioner i journalsystemen för att generera journalsammanfattningar. Men vi behöver samtidigt vara uppmärksamma på vilka uppgifter vi kan digitalisera, och vilka som fortfarande behöver utföras av en riktig människa, säger Katarina Krokeborg.

Det är till sist viktigt att komma ihåg att mänsklig kontakt är ett grundläggande behov, betonar hon.

–Patienter har väldigt olika behov. Men om digitala hjälpmedel gör att några klarar sig mer på egen hand kommer det att frigöra resurser, som kan användas för de som behöver mer behandling, säger Katarina Krokeborg.

Den här artikeln har tagits fram i samarbete mellan Alkohol & Narkotika och PopNAD.
Här kan du läsa texten på engelska.

Karolina Bergström

Frilansjournalist

Senaste från Trender & Kultur

Trauma i serieform

Patrik Johannesson är serietecknare och psykolog. För Alkohol & Narkotika har han skapat en originalserie om

Anna Lindh höll dubbel fart

För att vara en bok som inte handlar om alkoholberoende innehåller Eva Franchells biografi över Anna Lindh många upplysningar

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!