Anonym och snabb kontakt ger resultat

Droghjälpen kom till på initiativ från politikerna i Region Stockholm som ville starta en stödlinje för narkotika, liknande den som finns för alkohol.

– För många är steget stort till att söka vård, så det här ska göra vården mer lättillgänglig och brukarvänlig. I bakgrunden finns också en oro för ökad dödlighet och liberal­isering. Och vi har goda erfarenheter från andra webbaserade stöd som visar att vi når rätt personer, säger Magnus Johansson, ­socionom och utvecklare vid enheten för e-stöd vid Beroendecentrum Stockholm.

En studie av den tidigare tjänsten Cannabishjälpen visar att 75 procent av de som anmälde sig inte hade sökt vård i annan form och att de uppfyllde kriterierna för beroende.

Alla droganvändare och deras anhöriga i hela landet är välkomna att kontakta droghjälpen. Tjänsten ska inte ersätta behandling, utan erbjuda rådgivning om hur man kan förändra sitt drogbruk eller förhålla sig till en anhörig som använder droger. Man får också information om olika behandlingsalternativ och hjälp att hitta en kontakt på sin hemort.

Rådgivningen sker per telefon eller skriftligt via internet. Kontakten inleds med att personen ringer droghjälpen eller skapar ett personligt konto, för att ställa sin fråga via plattformen. Via kontot kan man också göra ett screeningtest för drogbruk som ger ett automatiskt svar. På sajten finns ingen annan färdig information eller fakta att ta del av.

– Det är en poäng att du behöver skapa ett konto för att komma igång. Vi möter varje person utifrån hennes frågeställningar: vad har du för funderingar, hur vill du gå vidare? Du får individuellt stöd, inte ett färdigt paket som är samma för alla, säger Ann-Sofie Johansson, socionom och rådgivare på droghjälpen.

Tjänsten lanserades i september och är i uppbyggnadsfas.

– Vi utformar tjänsten nu på basen av efterfrågan, och vill inte bygga ut plattformen för fort. Vi behöver ta reda på vad användarna vill ha, för att hitta en fungerande form, säger Kerstin Annerborn, enhetschef vid enheten för e-stöd.

En viktig aspekt är att alla användare är anonyma.

– Vi rådgivare vill inte veta personernas identitet, för hos oss är de inte patienter. Vi för ingen journal, för vi bedriver inte behandling utan personlig rådgivning. Det är användaren som tar ansvar för sina val, fattar sina beslut och sätter upp sina mål, säger Ann-Sofie Johansson.

Utifrån telefonsamtalen förs endast elementär statistik, såsom huvuddrog, om man sökt hjälp tidigare och om man kontaktar för egen del eller som anhörig.

Hittills har merparten av de som kontaktat, 70 procent, varit anhöriga – till exempel föräldrar som frågar om unga vuxna som bor kvar hemma och använder droger. Över hälften av kontakterna handlar om cannabis. På andra plats kommer antingen opiater, kokain eller läkemedel, det varierar över tid.

De droganvändare som själva tar kontakt funderar på om de ska sluta eller inte. En del har bestämt sig, men behöver stöd för att genomföra förändringen. Ofta är kontakterna korta: bara ett eller några telefonsamtal eller meddelanden via plattformen. Samtalen kan också handla om oro för abstinens, sömnproblem eller psykiska symtom.

– Många vill sluta använda cannabis, men är samtidigt oroliga för att inte kunna koppla av, sova eller hantera ångest utan drogen. Vi pratar ofta om hur man kan ta sig igenom abstinensen, hantera sug, sova bättre, undvika stress, säger Ann-Sofie Johansson.

En del väljer att genomföra cannabis­­­­programmet, som användaren får i meddelanden via plattformen. Programmet bygger på den tidigare Cannabishjälpen som var en webbaserad intervention som syftade till att hjälpa individer att minska eller sluta med sin cannabisanvändning. Studien genomfördes vid Karolinska Institutet under åren 2015–17. Programmet bygger på motiverande samtal, kognitiv beteende­terapi och psykopedagogiska inslag med fakta.

– Arbetet sker i plattformen. Vi skickar texter och uppgifter, som användaren jobbar med i sin takt. Sedan svarar vi inom tre arbetsdagar, men ofta samma dag, säger Ann-Sofie Johansson.

Programmet består av fyra delar som alla innehåller frågor till användaren och fakta om delområdet: den första om motivation, den andra om abstinens, sug och självkontroll, den tredje om känslor och kommunikation och den sista om återfallsprevention.

Studien av cannabishjälpen publicerades 2018 och visar att alla som tog kontakt minskade sitt cannabisbruk, även de som inte genomförde programmet.

– Det viktigaste är alltså att få kontakt och påbörja sin förändringsprocess, ta beslutet. Därför har vi i droghjälpen lagt tonvikt på den första interaktionen. Man får snabbt en kontakt och vi skalade bort alla utredningsfrågor, säger Magnus Johansson.

I studien hade ni ett stort bortfall i uppföljningen, vad är det ett tecken på?

– Vi fick inte tag i alla som hoppade av, men ser att det verkar finnas två olika skäl, som återkommer även i andra studier: en del tyckte att de inte behövde mer stöd, medan andra tyckte att stödet inte var till hjälp, säger Magnus Johansson.

För närvarande pågår inga studier eller uppföljningar av droghjälpen, men man har en tanke om att göra närtidsuppföljningar några dagar eller veckor efter den första kontakten, och på sikt fler regelrätta studier. Ett program för anhöriga är också under utveckling, liksom en ny version av cannabisprogrammet som ska passa fler.

Hur arbetar ni för att nå ut?

– Många använder internet för att hitta information, så vi tror att de kan hitta oss där. Antalet kontakter har stigit stadigt sedan september. Men det vore bra om fler aktörer som når målgruppen kunde lägga ut information om droghjälpen på sina kanaler, säger Kerstin Annerborn.