Lätt för beroende­terapeuter att få jobb

Elever på distans och i klassrummet på Storumans folkhögskola. Gunnar Hedman är kursansvarig för utbildningen till beroendeterapeut. Foto: Patrick Degerman

Den som vill arbeta med att hjälpa personer ur ett beroende kan utbilda sig till exempelvis beroendeterapeut, alkohol- och drogterapeut, behandlings­assistent eller socialpedagog. Utbildningar finns på folkhögskolor och hos privata anordnare, men någon gemensam certifiering finns inte.

De yrken som har skyddad yrkestitel och kan få legitimation räknas upp i patientsäkerhetslagen, och där finns bland annat psykolog, psykoterapeut och hälso- och sjukvårdskurator. Socialstyrelsen beslutar om legitimation för dessa yrken, men för beroende­terapeut och liknande finns ingen särskild legitimering eller reglering. Däremot kan olika aktörer arbeta med andra former av certifiering inom de här områdena, men det är ingenting som Social­styrelsen har på sitt bord. Det uppger Hanna Jarvad, jurist på Socialstyrelsen.

Folkhögskolornas serviceorganisation, FSO, meddelar att endast två folkhögskolor i dagsläget har utbildningar till beroendeterapeut, Sten­sunds folkhögskola och Birka folkhögskola. Men det visar sig ganska snabbt inte stämma utan liknande utbildningar finns på fler folkhögskolor, som Mellansels, Storumans och Vindelns. I Storuman finns utbildning till beroendeterapeut och på Vindelns folkhögskola till socialpedagog. 

Gunnar Hedman är kursansvarig i Storuman och berättar att det är tredje året de genomför den ettåriga utbildningen där. I utbildningen är den egna inre processen en viktig del. Att lära känna sig själv för att kunna förstå och hjälpa andra. Man börjar med att lära sig om anknytningsarbete med det goda samtalet som grund, fortsätter med arbete kring självmedvetenhet och förändringsprocessen och avslutar med återfallsprevention. Tretton elever går detta läsår i hybridutbildningen, där en del alltså kommer till klassrummet och övriga får samma undervisning i realtid på distans. Till hösten erbjuds även en tilläggstermin. Att få arbete efter avslutad utbildning verkar gå bra för de flesta.

Gunnar Hedman är kursansvarig för utbildningen till beroendeterapeut på Storumans folkhögskola. Foto: Patrick Degerman

– Det är väldigt lätt att få jobb, många blir erbjudna redan under praktiken, säger Gunnar Hedman.

Jobben finns på hvb (hem för vård eller boende), LVM-hem (lag om vård av missbrukare i vissa fall), stödboenden och i öppen-vården. Linda Dahlgren, som fördelar sin arbetstid mellan Storuman och socialpedagogutbildningen i Vindeln, säger samma sak, en hel del får jobb redan under praktiken. Det finns vissa skillnader mellan utbildningarna, en beroendeterapeut är mer specificerad inom just beroende och i samtal med olika behandlingsmetoder, socialpedagoger har som regel ett bredare arbetsfält och kan till exempel finnas också i skolan.

Samsjuklighetsutredningen, Från delar till helhet, har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår att all behandling av skadligt bruk eller beroende ska ha hälso- och sjukvården som huvudman oavsett var den bedrivs; på hvb, sjukhus eller inom öppenvård.

– Det ställer krav på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Men i teamen kan också finnas
medarbetare med annan bakgrund om det krävs för den verksamhet man ska bedriva. Vi har skrivit att för att lösa kompetensutmaningen i slutenvården behöver man anställa behandlingspedagoger eller liknande. I den utveckling vi skisserar i socialtjänsten kommer det behövas personal med kunskap om beroende i boenden och liknande, säger Anders Printz, regeringens särskilde utredare.

På Tollare folkhögskola finns utbildning till tolvstegsterapeut med kbt-inriktning. Den är på distans och med obligatoriska, lärarledda träffar på skolan. Deltagarna som går utbildningen är yrkesverksamma och har ofta redan en bakgrund som behandlingspedagog, sjuksköterska, undersköterska, socionom, special­pedagog, kurator, lärare eller beteendevetare.

En stor del arbetar redan med behandling, kanske i öppenvården eller på hvb, SiS-hem (Statens institutions­styrelse), behandlingshem eller ut­­­slussning, och för dem blir det då en vidare­utveckling i tolvstegsmetoden. Många blir sedan kvar på sina arbetsplatser men byter ibland uppdrag eller befattning. Det finns ett behov idag av att personer som jobbar operativt med behandling, inte minst med tolvsteg, har kunskaper och utbildning för att arbeta med gruppbehandling, menar Margith Hanslin, arbetslagledare vid Tollare folkhögskola.

Utöver folkhögskolorna finns privata anordnare av utbildning till alkohol- och drogterapeut och liknande. Anna Törnebladh bekostade själv sin utbildning hos Contar i Stockholm, en tvåårig kbt-utbildning på halvfart samt ytterligare ett år på deltid med spetskompetens till alkohol- och drogterapeut. Hennes intresse för frågorna väcktes när hon arbetade som administratör hos ett rehabiliteringsföretag som hade behandling i tolvstegsmodellen och hon hoppade in som behandlingsassistent. Hon föll för öppenheten och det avskalade, och tänkte att hon skulle utbilda sig till tolvstegsterapeut.

– Men de utbildningar som fanns i min närhet hade alla kravet på egen erfarenhet av missbruk och det hade inte jag, säger Anna Törnebladh.

I både utbildningar och arbetsliv är i de allra flesta fall egen erfarenhet av beroende­problematik meriterande

I stället blev det studier med kbt-inriktning. Där var kravet att deltagare med egen erfarenhet av beroende skulle vara återhämtade i minst fem år, och de såg positivt på Annas tidigare erfarenheter att ha arbetat med tolvstegsmodellen. Därefter startade hon eget tillsammans med två kurskamrater, och det har gått bra sedan dess. Att det finns gott om privatbetalande kunder handlar till stor del om att vården idag inte erbjuder den långsiktiga hjälp som många skulle behöva, menar Anna Törnebladh. Fem, sex gånger i behandling i öppenvården är oftast långt ifrån tillräckligt. Anna Törnebladh får regelbundet handledning av legitimerad psykoterapeut och hon är medlem i SFKBT, svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier.

I både utbildningar och arbetsliv är i de allra flesta fall egen erfarenhet av beroende­problematik meriterande. Enligt Framtid.se, en bolagsägd webbsida för karriärutveckling, ställer utbildningsanordnarna ofta krav på minst fem års nykterhet eller symtomfrihet, och att de sökande ska ha fyllt 25 år. I praktiken varierar kraven mellan utbildningarna, ibland krävs tre års drogfrihet och ibland finns inga sådana krav alls, som i Storuman:

Folkhögskolan ska per definition vara inkluderande. Vi tar emot både dem som haft och inte haft ett beroende.

– Folkhögskolan ska per definition vara inkluderande. Vi tar emot både dem som haft och inte haft ett beroende. För oss räcker det med skolans drogpolicy som säger att det inte får förekomma alkohol eller droger. Finns det problem visar det sig under utbildningen. Även vid krav på flera års drogfrihet kan det hända att människor riskerar att ta återfall, säger Gunnar Hedman.

Vanligare på utbildningarna än att ha egen erfarenhet av beroende är att vara anhörig och vilja hjälpa andra, till exempel att ha vuxit upp i ett hem med beroende av alkohol eller andra droger, säger Gunnar Hedman.

Utbildningen har gett mig insikt och verktyg som jag önskar att jag haft tidigare, säger Anna Linde, deltagare i Storuman
Foto: Eva Andersson

Anna Linde, som nu går utbildningen i Storuman, har upplevt blandmissbruk i en nära relation.

– Man vill alltid att personerna man har i sin närhet ska må bra, men att se hur ett liv raseras successivt är plågsamt. Utbildningen har gett mig insikt och verktyg som jag önskar att jag haft då. Kan min erfarenhet rädda en person och kanske även andra runt om individen – så har varje minut av att vara medberoende varit värt det. 

FAKTA

Beroendeterapeuter verksamma i Sverige förväntas följa Socialstyrelsens riktlinjer kring missbruksvård och dokumentation samt gällande lagstiftning kring behandlingsyrken.

Beroendeterapeuter arbetar ofta utifrån grunder inom kbt (kognitiv beteendeterapi), motiverande samtal (MI), gestaltteori, gruppterapi, tolvstegsbehandling och CRA-behandling, Community Reinforcement Approach.

Utbildningar finns vid folkhögskolor och hos privata anordnare, både som grundutbildning och som vidareutbildning eller fortbildning för människor som idag arbetar som socialpedagoger eller behandlingspedagoger med flera.

Källa: Framtid.se, Socialstyrelsen & FSO, Folkhögskolornas serviceorganisation

Elin Engström

Frilansjournalist specialiserad på sociala frågor

Senaste från Trender & Kultur

Trauma i serieform

Patrik Johannesson är serietecknare och psykolog. För Alkohol & Narkotika har han skapat en originalserie om

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!