#4/2021

Omslag: Kristian Ingers.

Mycket av rapporteringen kring beroendeframkallande läkemedel fokuserar på överförskrivning, men vad händer med dem som nekas smärtstillande? I det här numret skriver vi om kvinnor, vars smärta ifrågasätts inom vården och som inte får tillgång till läkemedel. Eila blev plötsligt av med de smärtstillande läkemedel som lindrade hennes rygg­besvär och Ellinor har orosanmälts och kallats missbrukare på grund av sin endometrios.

Agnes Arpi skriver i sin artikel om kvinnor som söker vård för smärta, men som i stället får prata om beroende.

Artikeln blottar inte bara hopplöshet och frustration, den visar också på en spricka som går ner i vetenskapen. En del läkare anser att opioider inte ska användas för behandling av långvarig smärta, medan andra säger raka motsatsen. Effekterna av de diametralt olika synerna kan bli att patienter en dag är inne i behandling, den andra dagen ute.

Läkemedel skulle ha fått ett större fokus i den nya ANDTS-­strategin. Men riksdagen röstade ner förslaget och nu är frågan om det över huvud taget blir en ny strategi. Myndigheternas regleringsbrev har ändrats under sommaren – de ska inte längre arbeta med strategins mål utan med regeringens politik. I det här numret spårar vi vad som formade strategin och vad som i slutändan fällde den.

I ett hopp längre bak i tiden försöker Björn Johnson smittspåra Nils Bejerots inflytande på svensk narkotikapolitik i sin bok Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken (Arkiv, 2021), recenserad i det här numret av Daniel Berg. Men lyckas Johnson utmana bilden av Bejerot som narkotikapolitisk fader, eller vilar faderns skugga för tungt över bokens resonemang?

Fetalt alkoholsyndrom FAS är en etablerad diagnos, men åsikter går isär om andra alkoholskador under paraplybeteckningen FASD ska bli diagnoser. I vår forskarintervju sätter vi oss ner med Karin Heimdahl Vepsä och pratar om hur man resonerar om nyttan och nackdelen med FASD.

I våras kom en rapport från Skolverket som kritiserade skolans status på ungdomshem drivna av Statens institutionsstyrelse. Vi intervjuar lärare och forskare om vad det är som gör att skolan inte upplevs vara en del av behandlingen inom tvångsvård av unga.

Det har knappast undgått någon på det här fältet att ungdomars alkoholkonsumtion har minskat under en lång tid. Forskningen har visat att föräldrarna är en förklaring till trenden, men hur? Handlar det om gränssättning eller en närmare relation till barnen? Vi intervjuar Sabina Kapetanovic som ifrågasätter föräldrapakten.

I sista ordet, vår forskarkrönika, slår Philip Lalander ett slag för kritiskt socialt arbete. Att jobba för social förändring kan idag uppfattas som radikalt och politiskt, men Philip Lalander menar att det är ett värde som finns i kärnan för det sociala arbetet. Politisk förändring är det sociala arbetets uppgift.

Temaord: FASD-diagnoser // ANDTS-strategin // Smärta & stigmatisering // Skolan & SiS // GHB // Föräldrar & förebyggande // Nils Bejerot // Tolvstegsbehandling // Kritiskt socialt arbete

Senaste från Tidskriften

#6/2021

Under hösten har flera röster höjts för att vården för personer med drogproblem i Göteborg är

#5/2021

Vilka samband finns det mellan utbildning och inkomst och alkohol, cigaretter, narkotika och spel? Vi ger

#3/2021

I #3/2021 intervjuar vi Emma Eleonorasdotter om hur resurser kan påverka vilka risker droganvändning medför. Hon

#2/2021

I 2/2021 intervjuar vi den norska forskaren Marit Edland-Gryt om hur kokain används för att kontrollera

#1/2021

Överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel är ett svårfångat problem. Patienter kan ha flera läkarkontakter, läkare kan ha

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!