Forskning Spel

Vad kan råttor lära oss om spelberoende?

Spelforskning med råttor tar sina första steg i Uppsala. Djurens riskprofiler kan lära oss mycket om människan.

Råttorna sträcker på sig. De nosar, kliar sig, fryser till. Ställer sig på bakbenen eller trycker sig mot golvet. För de flesta kan rörelserna verka betydelselösa, men för två forskare och en doktorand i Uppsala har varje rörelse betydelse och är ett första steg mot en förståelse av vilka personlighetsdrag som kan kopplas till spelberoende.

– Man måste ha djurens naturliga beteende i åtanke. Råttor är nattaktiva, de är bytesdjur för större rovdjur, de undviker öppna ytor och ljus. En försiktig råtta rör sig längs med kanterna. De mer risktagande rör sig på öppna ytor, säger Erika Roman, docent på Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.

Erika Roman och Sarah Holst, från Institutionen för neuro­vetenskap vid Karolinska Institutet, vill tillsammans med sin doktorand Nikita Tjernström, från Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, ta reda på hur riskprofiler och personlighet kan kopplas till spelberoende.

Beteendeprofilerna kopplas senare samman med råttornas impulsivitet och spelstrategier. De prövas genom att råttorna utsätts för val som kan ge hög eller låg avkastning på kort eller lång sikt: de som är spelberoende väljer alternativ med hög avkastning på kort sikt. Som liknelse nämner Sarah Holst Stanford universitets klassiska marshmallowexperiment, där barn fick välja mellan att äta en marshmallow med en gång, eller vänta 15 minuter och få två. Spelstrategier hos råttorna i Holst och Romans forskning mäts genom att se hur råttorna väljer i situationer med olika möjlighet till att långsiktigt få så mycket mat som möjlig, bland annat genom ett test som heter Rat Gambling Task.

– Vi vill se vem som är högspelare och lågspelare och sedan gå tillbaka till beteendeprofilerna för att se vad som karaktäriserar dem, säger Sarah Holst.

Så hur kan studier på råttor hjälpa oss att förstå beteenden som spelberoende? Det har gjorts mycket preklinisk forskning i Sverige med alkohol och andra beroendeframkallande substanser, men spelforskning med råttor är ännu i startgroparna. Det låter självklart när Erika Roman förklarar kopplingen mellan människa och djur: människors personlighet bestäms av temperamentsegenskaper, som är genetiskt förutbestämda, och karaktärsdrag, som påverkas av miljö och erfarenhet.

– Personlighetsegenskaperna hos människor ligger i områden i hjärnan som har sina motsvarigheter i djur. Ett bra exempel är stresshantering. Det finns i människa, primater, ödlor, fisk, spindlar och är beteende som ligger väldigt djupt rotat, men som vi kanske vill tro är mänskligt, säger Erika Roman.

Nikita Tjernström, Erika Roman och Sarah Holst vill ta reda på hur riskprofiler och personlighet kan kopplas till spelberoende. Foto: Julius von Wright.

Roman och Holst, som nu söker pengar för att fortsätta på sin pilotstudie, ska koppla sina resultat med Kent Nilssons material från SALVe-projektet, där västmanländska ungdomar födda 1997 och 1999 följs upp under 20-års tid för att se hur bland annat gener, bruk av droger, spelande och uppväxtmiljö påverkar hälsan.

– Det blir bryggan till det mänskliga. Om vi kan hitta motsvarande beteende och aktivitet i råttors hjärnor då kan vi tro att det vi tolkar hos råttorna också gäller människor, och få en större förståelse om vilka signalsystem som är viktiga, vad som fungerar som gas och broms, säger Sarah Holst.

I praktiken kan forskningen, på lång sikt, användas för att hitta läkemedel som kan dämpa spelberoende. Sarah Holst nämner ”personalized medicine”, skräddarsydd användning av läkemedel, som ett område som växer fram, där biomarkörer och riskprofiler används för att veta vem som ska ha vilken medicin och varför. Men Roman och Holst säger att det är svårt att hitta finansiering för grundforskning som deras. Det kan ta lång tid innan deras resultat används, vilket inte alltid är en god förutsättning för forskningsanslag – och det är medlen som styr vilken forskning som görs.

– Många finansiärer vill ha snabb leverans och har svårt att se det långsiktiga. Det är bara för några år sedan som Vetenskapsrådet förlängde bidragstiden från tre år till högst fem år. Ett år i de här försöken är ingenting, vi hinner knappt göra klart ett försök, säger Erika Roman.

Men Holst och Roman är positiva om vad framtiden för med sig. Spelberoende har som första icke-substansberoende tagits med i DSM-5, handboken för diagnostisering av psykiatriska sjukdomar, och fått en push även inom de prekliniska studierna. Holst och Roman vill se att prekliniska, kliniska och samhällsvetenskapliga studier kombineras för att bättre förstå och behandla spelberoende.

– Därför är nätverk som samlar de olika disciplinerna så väldigt fruktsamma, säger Erika Roman.

Sarah Holst och Erika Roman har tillsammans med Kent Nilsson utfört en pilotstudie med stöd från Hjärnfonden och Svenska Spel för att kontrollera sin plattform. Nu söker de medel för att göra fullskaliga studier.