Rehabilitering bara vid alkohol­beroende

I stålverket hanteras flytande järn och farliga maskiner. Foto: SSAB/fotografviveka

För ett år sedan skärpte SSAB sin alkohol- och drogpolicy. Nu erbjuds inte längre rehabilitering vid positivt test för narkotika utan bara om de anställda testar positivt för alkohol. Den som testar positivt för narkotika riskerar i stället avsked.
– Personligen tycker jag det är hårt, säger Mats Bäcklund, rehab­ansvarig på IF Metall.

Solen har hittat tillbaka efter mörka månader i Norrbotten och lyser över SSAB:s imponerande järnverk. Här tillverkas världens första fossilfria stål i en pilotanläggning som drivs av SSAB tillsammans med de statliga bolagen Vattenfall och LKAB.

Sandra Söderberg
Foto: SSAB/foografviveka

– Vi är en del av alla spännande industriprojekt som pågår här i norr, säger HR-chefen Sandra Söderberg.

Totalt har anläggningen i Luleå 1 100 anställda, och av dem arbetar 850 på fabriksgolvet. Vid alla nyanställningar görs en hälso­undersökning, där alkohol- och drogtest ingår.

– Men vi berättar inte vilka substanser vi kollar, säger Sandra Söderberg.

Under hela året görs slumpvisa kontroller. Det gäller alla som arbetar på fabriken, såväl anställda som inhyrd personal och underleverantörer. Testpersonalen kan dyka upp när som helst under dygnet och ingen vet i förväg vem som ska testas.

Facket tycker det är bra att det görs slumpvisa drog- och alkoholtester på företaget. I fabriken hanteras flytande järn, farliga maskiner och fordon som traverser.

Mats Bäcklund
Foto: Ann-Katrin Öhman

– Det är en viktig del i säkerhetsarbetet att det är nolltolerans mot alkohol och droger och att man testar för det regelbundet. Vi har en bra samverkan med arbetsgivaren i de här frågorna, säger Mats Bäcklund, vice ordförande i verkstadsklubben och rehabansvarig på IF Metall.

Företaget som sköter testverksamheten låter alltid de anställda blåsa i en alkomätare och alternerar mellan saliv- och urinprover när det gäller droger. På fabriken i Luleå är det ovanligt att hitta narkotika, men varje år testar en handfull personer positivt för alkohol.

För ett år sedan skärpte SSAB sin alkohol- och drogpolicy. Nu erbjuds inte längre rehabilitering vid positivt test för narkotika utan bara när de anställda testar positivt för alkohol.

– Jag tycker det är hårt, man vill ju alltid hjälpa människor i så stor utsträckning som möjligt och bland unga människor i dag är det inte en lika skarp gräns mellan alkohol och droger som det var tidigare, säger Mats Bäcklund.

Fackförbundet menar att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för »alkohol och andra berusningsmedel« och vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikaanvändning i stället för att det reflexmässigt blir ett avsked. IF Metall framhåller att positiva narkotikatest kan vara tecken på mer djupgående problem, som kan behöva professionell behandling snarare än ett avsked. Facket driver på för att medlemmar som lider av ett narkotikamissbruk ska få samma typ av stöd och hjälp som de som har alkohol­relaterade problem.

– I takt med att droger blir vanligare tror jag att företaget måste fundera över den här policyn, för det går att komma ur både ett alkohol- och ett drogmissbruk med rätt hjälp, säger Mats Bäcklund.

Han anser dessutom att informationen om skärpningen inte har gått ut tillräckligt tydligt till de anställda.

Den skärpta policyn har fattats på koncernnivå vilket innebär att Borlänge och Oxelösund arbetar på samma sätt. HR-chefen Sandra Söderberg säger att det ger en tydlig signal till de anställda att företaget tar det här på största allvar.

– När det gäller illegala droger har inte SSAB någon rehabiliteringsskyldighet och då överväger vi även om personen kan vara fortsatt anställd här. Samma sak gäller överallt där vi finns i Finland, övriga Europa och USA.

Vid provtagningen tas alltid ett A- och ett B-prov, och om A-provet skulle vara positivt, analyseras proverna alltid igen om arbetstagaren ifrågasätter resultatet.

– Vi tar också alltid hänsyn till medicinering som kan ge ett positivt provsvar, säger Sandra Söderberg.

Lyckligtvis är det få fall av positiva drogtest i Luleå.

– Det kan gå flera år utan att någon testar positivt för droger. Jag kan bara dra mig till minnes tre personer under många år, medan vi har en handfull personer varje år som blåser positivt för alkohol. De flesta av dem är sådana som vi vet om sedan tidigare och som har fått återfall, men vi har också några nytillkomna varje år, berättar Mats Bäcklund.

När det gäller illegala droger har inte SSAB någon rehabiliterings­skyldighet och då överväger vi även om personen kan vara fortsatt anställd här.

Samma drogpolicy gäller alla bolag i koncernen, säger HR-chefen Sandra Söderberg.

Fabriken har stått här sedan 1943. Den var startskottet för en expansiv period i Luleås historia, befolkningen fyrdubblades de kommande decennierna fram till mitten av 1970-talet. Mats Bäcklund har arbetat på företaget i 45 år och sett många som har haft problem genom åren. På 1980- och 1990-talen var det uteslutande alkohol. Narkotika började inte dyka upp förrän på 2000-talet. Det var betydligt vanligare med problematisk användning av alkohol ännu längre tillbaka. Det fanns till och med en AA-förening (anonyma alkoholister) på SSAB.

– Det här tolvstegsprogrammet gav goda resultat, så goda att föreningen kunde läggas ner för att det blev för få deltagare, och de som fanns kvar flyttades över till en AA-förening inne i stan.

När det gäller alkohol blåser den anställda alltid en extra gång efter tio minuter om svaret är positivt. Om det fortfarande är positivt andra gången måste personen lämna arbetsplatsen omgående.

– Vi ser alltid till att skjutsa dem så att de kommer hem ordentligt och vi pratar också med övriga familjen så att de får reda på vad som har hänt. Proven visar i princip aldrig fel. En del erkänner på en gång och berättar om sina problem, andra försöker hitta undanflykter, men min erfarenhet är att om de testar positivt har de ett problem. De har inte alltid insikt utan kan säga att de »bara« drack sju starköl kvällen innan, säger Mats Bäcklund.

För att ta reda på hur allvarligt det skadliga bruket är remitteras den som blåst positivt till företagshälsovården, som tar ett CDT-prov*. Efter några dagar blir det ett möte med den närmsta chefen, företagets rehabiliter­ingssamordnare och Mats Bäcklund.

– Om det rör sig om alkoholmissbruk erbjuder vi alltid rehabiliteringsinsatser, säger Sandra Söderberg.

Tidigare var det vanligt att komma till behandlingshem som ett led i rehabiliteringen. I dag är det ovanligt. De anställda får i stället hjälp i öppenvården i centrala Luleå, samtidigt som de kan fortsätta arbeta. Ett bevakningsföretag som finns på plats har möjlighet att snabbt kolla alkohol med alkomätare och ta ett drogtest via saliv.

– Det är viktigt när det sker olyckor. Då genomför vi alkohol- och drogtest för att utesluta den faktorn, och då måste vi snabbt kunna ta ett test här på plats, berättar Sandra Söderberg.

Öppenvårdsinsatserna brukar pågå under ett år, men arbetstagaren måste bevisa sin nykterhet ytterligare ett år.

– Det var faktiskt bra att det utökades till två år för många återföll just efter ett år när kontrollerna upphörde, men när det går två år verkar det som att de har större möjlighet att komma ifrån sitt beroende, säger Mats Bäcklund.

Han är övertygad om att de slumpvisa testerna många gånger har räddat liv.

– Det känns otroligt bra att vi har kunnat göra en insats i så många fall. Vi hade bland annat en man i 50-årsåldern som var riktigt illa ute men efter att vi jobbat med honom i omgångar under tio års tid så blev han helt nykter och fick ett helt annat liv. Bland annat fick han återigen en relation med sin dotter som inte hade velat veta av honom tidigare. Han var så otroligt tacksam. Sedan finns det förstås fall där vi har varit tvungna att ge upp och det har blivit uppsägning till sist, säger Mats Bäcklund. 

* CDT – kolhydratfattigt transferrin. Ett förhöjt CDT tyder med stor sannolikhet på ett lång­varigt och kontinuerligt överkonsumerande av alkohol.

FAKTA rehabiliteringsansvar
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning. Det framgår av 3 kap. 2a § 3 st AML med hänvisning till 30 kap. 6 § SFB och betyder att arbetsgivaren ska anpassa arbetet så att arbetstagaren kan utföra sina arbetsuppgifter.

Rehabilitering kan vara åtgärder av medicinsk, arbetslivsinriktad, yrkesinriktad och social art.

Tolkningarna skiljer sig åt när det gäller vilket ansvar arbetsgivaren har för rehabilitering vid användning av narkotika. Eftersom narkotika, till skillnad från alkohol, är olagligt och den som använder det begår en brottslig handling, anser en del arbetsgivare att det kan utgöra grund för uppsägning/avsked. Narkotika­beroende ses inte heller arbetsrättsligt som en sjukdom på samma sätt som alkohol.
Källor: Arbetsmiljöverket, Lawline, Sveriges Kommuner och Regioner

LÄS MER

 Temanummer om drogtester Alkohol & Narkotika 5/2020

 Drogtester av alla sorter,  Alkohol & Narkotika 6/2019

Ann-Katrin Öhman

Frilansjournalist

Senaste från Prevention

Professor i prevention

Charlotta Pisinger är Danmarks första och enda professor i tobaksprevention. Sven Rosell träffar henne i Köpenhamn

Han är årets förebyggare

Vartannat år delar CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) ut pris till årets förebyggare. Under konferensen

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!