Alkoholvanor som går i arv

Alkoholkonsumtion påverkar inte bara den som dricker utan också de som finns runt omkring, som barn. En longitudinell studie som bygger på den svenska mönstringsundersökningen har studerat sambandet mellan pappors alkohol­konsumtion och risken för alkohol- eller narkotikaproblem hos deras barn.

Alla män som mönstrade under åren 1969 och 1970, vilket i stort sett var alla svenska män mellan 18 och 20 år, fick träffa en läkare, svara på frågor om sina alkohol- och drogvanor och andra hälsofrågor som psykiatriska diagnoser.

De självrapporterade frågorna handlade om hur mycket männen drack, hur ofta de blev berusade och om de blivit omhändertagna enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer.

Studien Fathers’ alcohol consumption and risk of substance-related disorders in offspring har sedan, när de här männen blivit pappor, samlat in registerdata för deras sammanlagt 65 000 barn. Finns det något samband mellan pappans alkohol­konsumtion och barnens risk för att själva få en substansrelaterad diagnos? är frågan som prövats.

Barnen har följts från det att de fyllt 12 år tills de fyllt 40 år eller till slutdatum för undersökningen som var 2009.

Och svaret blev ja det finns ett samband, berättar Siri Thor, en av flera ansvariga för studien, doktorand vid Karolinska Institutet och utredare på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Risken var störst för de barn som hade en pappa som hade fått en alkoholrelaterad diagnos. Dessa pappor utgjorde dock endast två procent av alla män som mönstrade.

Siri Thor är doktorand vid Karolinska Institutet och utredare på CAN.

– Det vi såg var att även för de barn vars pappor drack ganska mycket men som inte fått någon diagnos, var risken förhöjd att barnen själva skulle få en substans­relaterad diagnos. Det här är också en större andel barn, säger Siri Thor.

Alla olika exponeringar visade på ett samband med att barnen fick en substansrelaterad diagnos. Ju större volym alkohol papporna hade själv­rapporterat desto högre var risken, ju fler berusnings­tillfällen desto högre risk.

i ett internationellt perspektiv är den svenska mönstringsundersökningen unik, dels för att den genomförts under en mycket lång tidsperiod och dels på grund av det stora antalet medverkande. Just de år som ligger till grund för den här studien samlades också männens personnummer in, vilket varit en förutsättning för undersökningen.

– Vi har information om både pappornas och mammornas olika diagnoser. Även när vi kontrollerat för potentiella negativa konsekvenser under uppväxten finns det kvar ett samband mellan pappornas alkoholvanor och barnens risk för diagnos.

Om man har en förälder som dricker mycket och barnet också får en substansdiagnos kan andra faktorer i barndomen också förklara varför barnet får en diagnos. Som att någon av föräldrarna har en psykiatrisk diagnos och att familjen har en låg socioekonomisk status. En stor del av sambandet förklarades av andra faktorer som psykiatriska diagnoser och socio­ekonomisk status, men den förhöjda risken kvarstod.

– Slutsatsen är att det är bra med riktad prevention till barn i missbruksmiljöer men resultaten motiverar också till allmän prevention eftersom det är viktigt att nå totalkonsumtionen i landet. Det är där den stora gruppen med förhöjd risk finns. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att vi är fortsatt medvetna om hur totalkonsumtionen påverkar mängden alkohol­relaterade problem, säger Siri Thor. 

LÄS MER:  Fathers’ alcohol consumption and risk of substance-related disorders in offspring Drug and Alcohol Dependence, Volume 233, 1 april (2022)

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson är vikarierande chefredaktör för Alkohol & Narkotika våren 2022.

Senaste från Prevention

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!