Allt fler drogtestas av polisen vid misstanke om ringa narkotikabrott. Men när testerna blivit fler har allt större andel gett negativa resultat. Risken för en 15–20-åring att bli misstänkt för ringa narkotikabrott är nästan 80 procent högre i de mest socialt utsatta områdena.
Följden av att polisen började drogtesta allt fler under 2000-talet blev att en allt större andel av testerna visade sig vara negativa. För ungdomar i åldern 15 till 20 år som bor i områden med låg socioekonomisk status ökade risken mer än för unga från mer välbärgade områden, visar en artikel som publicerats i i British Journal of Criminology.
– På 2000-talet när man börjar testa mer och fler yngre individer får vi ett mönster där man genomför fler tester i alla grupper, men sannolikheten för ett negativt testresultat är större hos ungdomar som bor i ett socialt utsatt område eller har föräldrar med mindre ekonomiska resurser, säger Felipe Estrada, kriminolog och forskare vid Stockholms universitet och en av författarna bakom artikeln. Han fortsätter:
– Det är en tydlig varningsklocka att den här kontrollen som görs faller ut på ett sätt som pekar ut en grupp framför andra trots att man inte gjort sig skyldig till något brott. Det kan erodera tilliten till samhället.
Till skillnad mot annan brottslighet, som generellt minskat sedan 90-talet, har narkotikabrotten ökat kraftigt. Om det typiska ungdomsbrottet tidigare var stöld är det idag ringa narkotikabrott.
Narkotikabrott är ett typiskt exempel på ett spaningsbrott, som upptäcks och anmäls av polisen. Därför behöver statistiken inte visa den faktiska utvecklingen i samhället, utan speglar snarare polisens prioriteringar.
För att avkräva någon ett drogtest krävs en skälig misstanke och mellan 1998 och 2015 fyrdubblades antalet blod- och urinprov som Rättsmedicinalverket (RMV) analyserade på grund av misstanke om ringa narkotikabrott. När polisen avkrävde färre drogtester träffade de oftare rätt. På 1990-talet var bara runt tio procent negativa, i dag ligger siffran på 20–25 procent.
Enligt Brottsförebyggande rådet beror utvecklingen på att allt yngre personer testas allt oftare. Andelen negativa tester ökar ju yngre åldersgruppen är. I gruppen 14-åringar och yngre är träffsäkerheten bara runt 50 procent, enligt siffror från RMV som Alkohol & Narkotika har begärt ut.
Risken för en 15–20-åring att bli misstänkt för ringa narkotikabrott är dubbelt så stor för den som har föräldrar med låg inkomst. För unga som bor i socialt utsatta områden är risken nästan 80 procent högre och för unga med icke-västerländsk bakgrund 85 procent högre, enligt Felipe Estrada.
Är det ett tecken på beteendeförändring hos dem som misstänks eller en diskriminerande praktik inom rättsväsendet?
– Det finns ett mått av diskriminerande utfall som man bör förhålla sig till. Det är en praktik som inte beror på brottsbelastning utan på var de unga personerna bor och var de rör sig, säger Felipe Estrada.
Kvinnor testas i betydligt mindre utsträckning än män och polisen har i sin metodbok för arbetet på öppna drogscener betonat vikten av att uppmärksamma kvinnor som rör sig i sammanhang där narkotika förekommer. Det kan betyda ännu fler drogtester.
Enligt Felipe Estrada måste polisen vara medveten om att en ytterligare ökning av drogtesterna kommer att leda till att ännu blir felaktigt misstänkta.
– Vill de testa fler så kommer ännu fler att testa negativt. Man behöver inse att det är ett stort ingrepp att göra ett test och det kan medföra minskad tillit. 
Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott – En undersökning av analysresultat 1998–2015 Brå
Kategorier:
Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von Wright
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.