Känslohjärnan & kommersen

Är det missvisande att jämföra beroende av socker och sociala medier med ett nikotin- eller heroinberoende? Går det att tala om gamla och nya beroenden och hur etablerades människans moderna beroendevanor?

Det var några av de frågor den amerikanska historieprofessorn David T. Courtwright stötte på när han arbetade med boken Forces of Habit. Den avhandlar huvudsakligen traditionella droger och deras historia, kom ut 2002 och blev vida översatt. David T. Courtwright lämnade projektet med många frågor som inte rymdes i boken och därför förblev obesvarade. Rimligen gick lärdomarna från Forces of Habit att applicera på fler företeelser.

Kanske var de påståenden han hört om nya beroenden en felanvändning av begreppet. I så fall borde jämförelserna mellan dessa och beroende av traditionella droger vara rent retoriska. Vid tiden associerade dessutom allmänheten ordet »beroende« till annat än vad David T. Courtwright önskade undersöka.
– När vi talade om beroenden en gång i tiden talade vi om alkohol, tobak och olagliga droger, exempelvis kokain h heroin, säger författaren.

David T. Courtwright ville att boken han planerade skulle ha ett mer heltäckande anslag. Han fördjupade sig i neurovetenskap vid University of North Florida, där han till vardags är professor emeritus i historia, för att få med neurovetenskapens kunskap om beroende och på så sätt förklara den ökade mängden beroenden. Beroendebeteenden och beroenden verkade ha kommersialiserats genom bland annat insikter om människans hjärna och med hjälp av digital utveckling. Fenomenet kom David T. Courtwright sedermera att döpa till limbic capitalism, här kallat limbisk kapitalism.

I the age of Addiction (2019) djupdyker David T. Courtwright i människans hjärna och civilisationer och binder samman dem med kapitalismen. Han skriver om hur det gick till när beroendeframkallande produkter och tjänster introducerades, spreds och reglerades.

Historien börjar i vår hjärnas belöningssystem. En av de signalsubstanser som gör att människor upplever belöning är dopamin, som bland annat påverkar inlärning, humör och känslor. Efter att dopaminet bildats i hjärnstammen frisätts det i en del av mitthjärnan. Dopaminet sprids sedan via nervbanor till bland annat de delar av hjärnan som heter limbiska systemet, där det tas upp av dopaminreceptorer och vi upplever ett välmående.

Som människor är vi evolutionärt programmerade att söka oss till naturlig utsöndring av dopamin; för att arten ska överleva måste vi äta och ha sex. Vi ska minnas aktiviteten som fick oss att må bra och vilja upprepa den.

Människans inneboende strävan efter att expandera och förädla mängden njutningar skapade ett behov av att systematisera dessa, enligt David T. Courtwright. Vad han kallar den limbiska kapitalismen identifierade och exploaterade utvecklingen. För i takt med att kapitalismen utvecklades kunde vi tillfredsställa behovet systematiskt och i stor skala.

Vetenskaplig och teknisk utveckling gav människan möjlighet att frikoppla dopamin-utsöndring från naturliga beteenden – på gott och ont. Vi kan ägna oss åt meningsfulla aktiviteter, som kreativt skapande och att söka kunskap. Men vi kan också uppnå välmående genom att använda droger eller genom att ägna oss åt destruktiva beteenden.

Med naturvetenskapen kom möjligheten att isolera och koncentrera opiumvallmons och kokabuskens alkaloider. Med fotografins utveckling kom kommersiell pornografi och med digitaliseringen kom sociala medier. Samtliga frisätter dopamin, påverkar vår hjärnas limbiska system och är möjliga för företag och stater att kommersialisera.

Fenomen som kom att utvecklas till vår nutida form av limbisk kapitalism vandrade sida vid sida med ekonomisk utveckling, globalisering och urbanisering. Ibland var de påskyndade av dessa, ibland överlappande och ibland ett direkt resultat av dem.

Limbisk kapitalism kom dock med tiden att ta nya skepnader. Från att tidigare bäst ha kunnat beskrivas som renodlad och enklare försäljning, kom den under 1800-talet att flätas samman med politik och expandera genom strategiska val. Nya välbehag, droger och tjänster skapades, förädlades och marknadsfördes. Med avsikten att öka efterfrågan och därmed företagens vinst.

I flera länder kom 1900-talet att bli epoken för denna dragkamp. På ena sidan lobbying och public relations från företag som sålde beroendeframkallande produkter och tjänster. På andra sidan rörelser som önskade reformer, reglering eller förbud. I mitten, stater som genomförde reformer där de förbjöd, begränsade eller liberaliserade – och ibland beslutade att sälja produkterna själva.

Två av de vanligaste drogerna, med uppehåll för perioden 1920–1933 då alkohol var belagt med restriktioner, behölls i USA, mindre reglerade och mer kommersialiserade. En delförklaring var enligt David T. Courtwright alkohol- och tobaksindustrins storlek och politiska inflytande – de bidrog med arbetstillfällen och skatteintäkter. Denna psykoaktiva dubbelmoral i ett så inflytelserikt land som USA bidrog till landets roll som en kulturell referenspunkt. Ett land vars kultur, synsätt och politiska policyer andra länder låtit sig inspireras av.

Kommersiella aktörers inflytande i USA kom med tiden att beröra fler droger. David T. Courtwright framhåller stora företags roll i ökningen av utskrivna opioider och som en förklaring till landets förändrade cannabislagar. Dessa förändringar har medfört stora sociala och medicinska konsekvenser hos befolkningen.

Dagens situation där medicinskt och rekreativt bruk av cannabis är lagligt i flera delstater, ser han som ett resultat av påverkan under lång tid. Rekreativ cannabis var etablerad sedan 1960-talet, då den var ett naturligt inslag hos politiska och kulturella rörelser i USA med en alternativ samhällssyn.
Medicinsk cannabis var ett mer gradvist fenomen, som först tilläts på delstatsnivå under 1990-talet. Men David T. Courtwright menar att opinionen började svänga i frågan redan när medicinsk cannabis presenterades som ett sätt för personer med aids att få smärtlindring och öka sin aptit. Personligen menar han dock att medicinsk cannabis var ett medvetet steg för limbiska kapitalister att senare kunna sälja rekreativ cannabis lagligt.
– Vad de egentligen önskade var en mer eller mindre öppen cannabismarknad. Vad som vanligtvis kallas rekreativ användning. De såg medicinsk cannabis som ett steg på vägen, men målet var att cannabis skulle bli som tobak eller alkohol. Nämligen, något som är reglerat, beskattas och säljs till vuxna, utan recept. Och det är läget i upp emot 15 delstater nu, säger David T. Courtwright.

De bakomliggande orsakerna till förloppet kan förvisso vara rationella, men då utifrån ett ekonomiskt perspektiv snarare än politiskt, resonerar han.
– Det är ett faktum att cannabisentreprenörer söker stöd hos politiker och tjänstemän. Och ibland innebär det att de stödjer deras politiska kampanjer eller skickar ut, för dem fördelaktiga budskap. Så, låt oss inte bortse ifrån att det finns kommersiellt rationella överväganden för människor att ändra exempelvis cannabis-policy. Men det är inte samma sak som folkhälsoskäl.

Han ser även praktiska problem som måste hanteras nu när cannabis på flera platser gjort resan från illegal till legal drog. Dels för befolkningen i allmänhet, dels för stater, som måste undvika att upprepa de misstag som gjordes vid reglering av alkohol och tobak.

Ett problem, anser David T. Courtwright, är hur man förhindrar att rekreativ cannabis kommersialiseras på det sätt som skedde hos de stora alkohol- och tobaksbolagen. Han frågar sig hur stater kan undvika att det bildas omfattande och multinationella oligopol när rekreativ användning av cannabis legaliseras. Ett annat problem han ser är frågan hur stater effektivt ska kunna reglera industrin, exempelvis genom rimlig skattepolitik och begränsad tillgång för minderåriga så att negativa externa effekter och sociala skador minimeras.

Hur en drogs juridiska status, tillgänglighet, sociala acceptans eller skattesats förändras över tid har David T. Courtwright utvecklat modeller för att beskriva. Förändringarna kan ske snabbt och mot ett liberalare förhållningssätt, såväl som mot ett striktare. Faktorer som påverkar förändringen kan vara: opinionen i ett samhälle, narrativet kring en drog, tillgänglighet, sociala motrörelser, lobbying och rena tillfälligheter.

Men David T. Courtwrights budskap tycks vara att skälen till förändringarna ibland är mer nyckfulla än vad som är önskvärt, om man tyder hans akademiska artighet rätt:
Ingen droghistoriker skulle säga att en drogpolicy enbart avgörs logiskt och av medicinska och folkhälsoskäl. För så är det inte.

LÄS MER
Vanans Makt: Drogernas Historia Och Den Moderna Världens Födelse,
Courtwright, David T. • Historiska Media, Lund (2003)

A Short History of Drug Policy or Why We Make War on Some Drugs but not on Others Courtwright, David T. • History Faculty Publications, University of North Florida (2012)

Vaping and prescription opioids: limbic capitalism in action
Courtwright, David T. • STAT • statsnews.com (28 oktober 2019)