I Canberra tillåts snart innehav av tunga droger

– Jag accepterar att många människor tar droger, säger Michael Pettersson när han passerar parlamentet i Canberra.

Det var här Labor-ledamoten nyligen fick igenom sitt förslag om att avkriminalisera tunga droger i territoriet Australian Capital Territory (ACT) där huvudstaden Canberra ligger. Även om droger som kokain och heroin fortfarande förblir olagliga i ACT kommer drog-användare med innehav för personligt bruk inte att dömas och belastas med ett kriminellt brottsregister. De kan istället få ringa böter och ta del av vård.

– Vi kan inte vinna kriget mot droger, säger Michael Pettersson som framöver istället vill se utökade resurser för att hjälpa droganvändare att bli av med sina beroenden.

Det var han som också fick igenom avkriminaliseringen av cannabis i parlamentet i början av 2020 och där invånarna i ACT sedan dess tillåts odla plantan i hemmet. Befolkningen i territoriet är generellt sett för droganvändning. Undersökningar visar att 70 procent av invånarna har en drogliberal inställning och hälften av befolkningen, som uppgår till en halv miljon, har provat droger. Så småningom kan Michael Pettersson även tänka sig att vissa droger som cannabis kan säljas över disk. Själv har 31-åringen provat droger, utan att gå in i detalj på vilka det rör sig om.

Samtidigt har Michael Pettersson blivit kritiserad för att öppna något av en Pandoras ask. Kritiker hävdar att avkriminaliseringen av tunga droger leder till drogturism där kriminella gäng kommer att slåss om marknaden. Han tar dock kritiken med ro och säger att de kriminella gängen redan finns i Canberra och att drog¬handeln fortfarande är olaglig.
– Det viktigaste i det här är att vi måste behandla droger som en folkhälsofråga.

Det vill även CAHMA, Canberra Alliance for Harm Minimisation and Advocacy, göra. En organisation som anställer droganvändare och som hjälper andra droganvändare genom en rad program och tjänster. Chris Gough är CAHMA:s chef och började själv injicera heroin i 20-års¬åldern vilket ledde till ett brottsregister och »inga jobb eller egna boenden«.
– Det finns även ett utbrett självstigma, säger Chris som drabbades av lågt självförtroende som knappast blev bättre av att hamna i klammeri med polisen.

Nu vill han tillsammans med CAHMA försöka få Canberra-polisen att förändra sina attityder kring droganvändning – »så att polisen inte längre sätter dit personer som de inte gillar«.
Återigen handlar det hela om »en folkhälsofråga«.

– Vi ska bygga broar med polisen och så småningom kanske vi kan se reglering och skatt på droger – som för alkohol och tobak, säger han.

Ett system där man kan köpa sina lagliga droger över disk i ett apotek eller liknande »bottle shop« skulle enligt Chris Gough få bort den organiserade brottsligheten och samtidigt leda till renare droger. Det är dock något som ligger väldigt långt fram i tiden, om det ens någonsin kommer bli verklighet, tror han.

– Eftersom regeringen till stor del anser att droger rör sig om en moralisk fråga mellan gott och ont där cannabis hanterades som en galen idé i årtionden, säger han.

Karen Gorst började som volontär på CAHMA och har numera en heltidstjänst inom administration. Hon har tidigare stött på problem i arbetslivet sedan hon körde bil påverkad av morfin, kolliderade med en annan bil, och därmed hamnade i brottsregistret. På CAHMA är hon fortfarande under morfinbehandling för sitt heroinberoende. Att Canberra nu har klubbat igenom avkriminaliseringen av tunga droger tycker Karen Gorst är bra.
– Det kommer göra samhället bättre, och samtidigt tillåta unga människor att göra val,
som ibland är dumma, säger hon.

Men alla håller inte med om att en öppnare attityd till tunga droger kommer att göra samhället i ACT bättre. Bill Stefaniak, grundare av det politiska partiet Belco Party, tror att avkriminaliseringen kommer att leda till fler droganvändare, och att polisen inte kommer att ha resurser att varken skriva ut böter eller skicka användare till rehabilitering. Istället måste fler resurser sättas in för att förebygga att människor testar droger.

– Anti-rökningskampanjer fungerar ju, så vi behöver förebyggande arbete även mot droger. Nu ser det nästan ut som att regeringen vill att fler börjar med droger, säger Bill Stefaniak när han går genom Canberras centrum.

Han ser framför sig att »knarkturism« snart kan nå gatorna han nu promenerar på. Eftersom lagen säger att användare till exempel kan ha 1,5 gram av metamfetamin eller »ice«, och lika mycket kokain, blir det en ingång till droghandlare att dela upp den lagliga dosen i små doser och därigenom kunna ha dem på sig för att sälja vidare. Just »ice« är en drog som snabbt ökar i Australien och som Bill Stefaniak har ett personligt band till. Föraren till den bil som hans då 24-årige son färdades i körde alldeles för fort – påverkad av »ice« – och voltade för fyra år sen. Bills son dog, medan den kvinnliga föraren överlevde, och trots att hon genomgått rehab fortsätter hon med droger, säger Bill Stefaniak.

– Vi måste satsa mer på utbildning i unga år. Nu finns det istället en stor marknad för drogerna.

För den som vill testa sina droger och ta reda på vad de verkligen innehåller finns möjligheten på en »pill testing«-klinik. I juli öppnade landets första, som ett pilotprojekt, i Canberra. Den kommer att vara öppen några timmar i veckan, under ett halvår till att börja med. Drogerna som testas här är ofta inte vad de utlovats vara, det kan analytikerna på kliniken bekräfta. Ketamin till exempel är ofta utblandat till 50 procent med andra tillsatser.

– Om du vill ha tag i en dålig drog ska du skaffa »coke«, säger Cassidy Whitefield som analyserar drogerna, där kokain ofta är den mest utblandade av dem alla.

Samtidigt är kliniken viktig för att upptäcka och förebygga direkt livsfarliga substanser som kan ha blandats i drogerna.
– De som kommer hit är glada att vi kontrollerar det de lämnar in, klargör Cassidy Whitefield.
– På så sätt slipper de dåliga reaktioner.