Fler EU-länder går mot legalisering

Ett av de områden där EU inte följer en gemensam linje är drog­politiken. Medan det i Sverige är olagligt att bruka cannabis, är det på Malta helt lagligt att själv odla och använda drogen, bara man är myndig. I Luxemburg finns också ett lagförslag om att tillåta egen odling. I Spanien får man använda cannabis och inget händer om man säljer små mängder. I flera länder är det lagligt att använda och ha på sig mindre mängder cannabis.

Nu när EU-kommissionen vill att kampen mot droger blir effektivare, frågar vi chefen för EU:s drogbyrå, EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction), hur det kan gå ihop med att varje stat gör på sitt eget sätt.

– Jag ser inget motsägelsefullt i detta, eftersom varje land har specifika förutsättningar och behöver unika lösningar. Det vi kan göra bäst är att samordna kampen mot drogerna och kontrollera situationen, till exempel genom att uppdatera information om nya substanser och snabbt få ut detta till medlemsstaterna, förklarar Alexis Goosdeel.

När det gäller legaliseringen av cannabis och hur det påverkar användandet, främst bland unga, anser han att det ännu inte finns några säkra data.

– Vi kommer att följa upp utvecklingen i Malta och Luxemburg och det kommer att bli intressant att se vad som händer. Det jag vet alldeles säkert är att dessa stater inte legaliserat för att de vill öka konsumtionen av cannabis, men för att minska hälsoriskerna. Tanken är att man får större kontroll om man odlar själv, i stället för att köpa på svarta marknaden, där det ofta blandas upp med andra substanser, konstaterar han.

När det gäller risken att legaliseringen ger ungdomar signaler om att det är ok att använda cannabis, anser Alexis Goosdeel att den kan finnas, men att det är svårt att veta. Joakim Strandberg, som är chef för Folkhälsomyndighetens enhet för Drogprevention, håller med om att det inte finns några säkra uppgifter.

– Däremot visar enkätundersökningar att fler ungdomar, jämfört med tidigare, anser att cannabis inte är farligt, berättar han.

Vilken effekt legaliseringstrenden, och en eventuell legalisering i närliggande Tyskland, kan få på cannabisanvändningen i Sverige, anser Joakim Strandberg inte att det går att svara på.

– Det kan så klart få effekt på tillgängligheten och trender i droganvändning. Våra undersökningar visar ingen tydlig ökning av användandet av cannabis de senaste åren inom några åldersgrupper, men vi är medvetna om att det är svårt att få reella siffror, då det är en utmaning att få personer som användare att lita på anonymiteten i undersökningarna, konstaterar han.

Det förebyggande arbetet bland ungdomar fungerar, enligt Joakim Strandberg.

– Det kan ha haft effekt med tanke på att vi inte sett någon ökning av cannabisbruket, men vi har heller inte sett någon minskning. Det kan däremot behövas ökade insatser om cannabis, både med information och med att se till att de förebyggande metoder och arbetssätt som används är effektiva. Dessutom finns det alltid utrymme för att bli bättre eller hitta nya sätt att nå ut till olika målgrupper, säger han.

Även Alexis Goosdeel anser att det behövs mer kreativitet.

– När vi tittar på vilka sätt som fungerar kan vi inte bara mäta hur många som slutar med droger, eller inte börjar använda. Det viktiga är hur många vi når ut till, och hur mycket de litar på det vi säger. Det lägger en bra, förebyggande grund inför framtiden, hävdar han och fortsätter:

– Vi måste ge unga människor någonstans där de kan prata om sina erfarenheter runt droger, och vi har sett att internet ger bra möjligheter. Det är något vi måste utveckla, eftersom dialogen med ungdomarna är basen för vårt arbete.

EMCDDA:s senaste narkotikarapport visar att cannabis är den vanligaste orsaken till att personer med narkotikaproblem söker hjälp inom EU. En sjättedel av unionens medborgare mellan 15 och 34 år har använt cannabis under 2021. En tiondel av unga under 24 år har använt cannabis den senaste månaden. Under pandemin har Spanien blivit det viktigaste landet för cannabisimport inom EU.

I rapporten konstateras att drogbruket förblir högt inom EU, trots att pandemin minskat rörelse­friheten. Över 83 miljoner medborgare mellan 14 och 65 år, nästan en tredjedel av invånarna i gruppen, har någon gång använt sig av någon typ av olaglig drog, knappt 10 procent de senaste tolv månaderna. Flertalet som använder narkotika använder mer än en typ av droger.

– Eftersom antalet heroinmissbrukare som syns på gatorna har minskat drastiskt, tror människor ofta att drogproblemet är betydligt mindre än förut, något som alltså är en falsk bild av verkligheten. Vi har aldrig haft så mycket och så många olika droger, konstaterar Alexis Goosdeel.

Han tar upp tre E: Everywhere, Everything, Everyone (överallt, allting, alla). Enligt honom kommer i princip alla överallt i kontakt med droger någon gång i dag.

– Vi hittar en ny drog varje vecka. En del av vårt nya uppdrag blir att snabb få ut denna information till medlemsstaterna, säger han.

Tidigare var Ukraina en av de viktigaste vägarna till EU från Asien, i dag har införseln flyttat till Turkiet och Grekland.

– Kriget har också en annan, mycket allvarlig effekt. Många i Ukraina vårdas för sitt missbruk, eller för hiv-infektioner, och de behandlingarna har i många fall upphört. Vi vet till exempel att det inte ges något metadon i de ockuperade områdena, säger Alexis Goosdeel.

Han konstaterar att grannstaterna som tagit hand om flyktingar har varit duktiga på att fånga upp dessa människor.

– Jag är imponerad av deras arbete, men samtidigt vet vi att många andra inte längre får någon vård.

Europeisk narkotikarapport – Trender och utveckling Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA (2022)

Ungas riskuppfattning och bruk – hänger det ihop? Substansanvändning och riskuppfattning bland skolungdomar i de svenska ESPAD undersökningarna 1995–2019 Englund, A., & Svensson, J. • CAN Fokusrapport 6 (2020)