Ensamkommande utan riktigt liv

De första som kom till Sverige som ensamma barn och unga fick oftast permanent uppehållstillstånd snabbt, medan många av dem som anlände efter 2015 har fått vänta i flera år på beslut från Migrationsverket.

– Nu är det mer fokus på avslag och utvisning, säger Anke Stallwitz, professor i socialpsykologi verksam huvudsakligen vid Protestant University of Applied Sciences i Freiburg i Tyskland, men även anställd som forskare på Malmö universitet.

År 2015, då antalet unga asylsökande var som störst, anlände 35 369 till Sverige. De flesta av dessa var afghaner (23 480), nästan alla pojkar och nästan alla mellan 13 och 17 år. Fyra år senare, 2019, hade mer än hälften av dem antingen fått avslag på sin asyl­ansökan eller så väntade de fortfarande på ett beslut om uppehålls­tillstånd. Mellan januari 2015 och september 2017 levde 2 752 av dem i Malmö vilket var fler än i någon annan svensk stad.

Anke Stallwitz djupintervjuade 2019 och 2021 sammanlagt elva afghanska unga män med drogproblematik och som lever i Malmö. De var minderåriga när de kom till Sverige.

– Det de flesta hade gemensamt var att de inte hade någon tidigare erfarenhet av droger. De valde drog­användningen av nöd. Deras historier liknade varandra.

Där såg Anke Stallwitz en tydlig skillnad mellan den här gruppen ensamkommande minderåriga pojkar och personer med drogberoende som hon tidigare intervjuat i Storbritannien, Tyskland, Kanada och Stockholm. Flera av de unga afghanska killarna i Malmö ut­­­­trycker att de inte har något »riktigt liv«.

Man skulle kanske tro att för­klaringen till droganvändningen är att tackla oro, depressioner och osäkra bostadsförhållanden. Men det finns en annan viktig förklaring.

– Att sälja droger och få pengar blir något att göra. De kan inte gå i skola, inte jobba, inte träna …
Genom att sälja och använda droger får de något att göra och en gemenskapskänsla.

Några av killarna bröt ihop när de fick avslag på sin tredje ansökan om uppehållstillstånd. Många stannar kvar här och blir papperslösa.

– De tänkte, ok, jag fick avslag, men jag ska hitta en väg att få pengar på och jag ska stanna i Malmö. Och då började de sälja droger.

Siffror från 2017 visar att tio procent av de unga som anlänt till landet som minderåriga asylsökande, och fanns i Skåne, hade en missbruksproblematik. Nationellt var andelen åtta procent.

– Det är gamla siffror. Det finns inga nya uppgifter, men andelen har troligen ökat signifikant under de fem senaste åren. Mörkertalen gjorde att siffran redan då var betydligt högre, säger Anke Stallwitz.

Många av dem som anlänt 2015 och senare, lever ett utsatt liv med obehandlade fysiska och psykiska hälsoproblem efter år av väntan och konstant stress. Många har hamnat i barnpsykiatrin för bland annat suicidförsök.

Till de unga männens osäkra villkor hör inte minst den upplevda inkonsekvensen i Migrationsverkets beslut. En av de intervjuade berättade att kompisen han delade rum med fick uppehållstillstånd medan han själv fått avslag tre gånger. Han såg ingen skillnad mellan deras asylskäl.

Några av ungdomarna levde i misär. En av de intervjuade med ett heroinmissbruk bodde under en bro tillsammans med många andra. Han finansierade sitt missbruk genom att prostituera sig.

En kille, som fått avslag på sina asylansökningar, rekryterades av ett kriminellt gäng för att sälja droger. Efter ett tag ville han lämna, men då blev han förföljd, fick sina ben brutna och tänder utslagna. Rädslan för att bli utvisad gjorde att han inte vågade söka vård.

Anke Stallwitz har också intervjuat tio personer som arbetat med gruppen under lång tid, bland annat på boenden. En uppskattad siffra är att runt 700 ensamkommande i Malmö i dag lever i princip på gatan utan något ordnat boende efter att ha fått avslag.

– Ska man nå den här gruppen måste man bygga upp ett förtroende, men det måste man göra innan de börjar med droger. 

Police officers’ attitudes and practices toward harm reduction services in Sweden – a qualitative study, Nordgren, J., Richert, T. & Stallwitz, A. • International Journal of Drug Policy, 104 (2022)

Love & hate in the Downtown Eastside of Vancouver: features of an unusual drugscene,https://www.ingentaconnect.com/content/mcb/dat/2021/00000021/00000003/art00002  Stallwitz, A., Alcohol and Drugs Today, 21(3), 178–189 (2021)