Det vita snuset raderar könsskillnader

Nästan var femte svensk (19 procent) har snusat den senaste månaden. Sju procent har använt vitt snus, lika många kvinnor som män. Främst är det unga i åldersgruppen 17 till 29 år som använder vitt snus som även kallas tobaksfritt, men som innehåller nikotin.

Siffrorna framgår av en ny rapport som presenterades i Almedalen av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Året runt samlar Monitorundersökningen in svar från 18 000 personer i åldrarna 17 till 84 år om deras rök- och snusvanor. För första gången har de nu fått frågor om vitt snus.   

Historiskt sett är det män som snusat men de senaste fem – tio åren har en ökning skett bland kvinnor. Fortfarande är det vanligare att män snusar, men skillnaderna har minskat. 

– Det finns nu en ny produkt som tilltalar kvinnor i lika stor utsträckning, säger Martina Zetterqvist, utredare på CAN.

I användningen av det vita snuset syns mycket större åldersskillnader än för cigaretter och vanligt tobakssnus.
– Det är nya och intressanta siffror, inte minst mot bakgrund av att riksdagen precis beslutat om 18-årsgräns för den som köper tobaksfria nikotinprodukter och om förbud att marknadsföra dessa mot personer under 25 år, säger Martina Zetterqvist. 

När Novus 2021, på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, ställde frågor framkom att 30 procent i åldersgruppen 40 till 79 år aldrig hört talas om vitt snus. Ytterligare 37 procent uppgav att de visste väldigt lite om det.

Anette Jansson, sakkunnig intressepolitik och prevention på Hjärt-Lungfonden är bekymrad över den nya produkten som attraherar ungdomar och inte minst unga kvinnor. Hon är trött på att industrin ligger före lagstiftningen.

– Industrin började med att säga att det vita snuset är för de som vill sluta snusa, men så har det inte alls blivit. Det har industrin sett till genom att marknadsföra till unga. Jag önskar att politikerna kunde förstå det, säger hon. 

Riksdagens nya åldersgräns för försäljning är efterlängtad av Hjärt-Lungfonden men marknadsföringsrestriktionerna ser Anette Jansson som otillräckliga.
– Hur ska en åldersgräns på 25 år kontrolleras på sociala medier? Jag vet inte varför det blev ett så lamt förslag. Tobak i sig är ju förbjudet att göra reklam för så varför ska just detta marknadsföras?

Smaksättningen ser hon som nästa strid, att förbjuda den fanns inte med i utredarens förslag.

– Vi hade möjlighet att träffa utredningen och då diskuterade vi detta. Utredaren menade att det låg en konflikt i att vanligt snus får smaksättas, säger Anette Jansson. 

Den aktuella mätningen visar samma utveckling som Folkhälsomyndigheten sett i sin senaste Hälsa för lika villkor undersökning om snusbruk.
– Monitormätningen kompletterar nu med uppgifter om vilken typ av snus som används och vi får svart på vitt att det är just det tobaksfria nikotinsnuset som attraherar ungdomar och särskilt unga kvinnor, säger Josefin P Jonsson, enhetschef på Folkhälsomyndighetens enhet för tobaksprevention.

Folkhälsomyndigheten har uttryckt behov av en reglering av nikotinprodukter för att skydda barn och unga som är särskilt känsliga för nikotinets belönande och beroendeframkallande egenskaper.
– Nu när bestämmelser är på plats ser vi fram emot att engagera oss i genomförandet, säger Josefin P Jonsson.

CAN:s undersökning visar också att rökningen har fortsatt att minska och under de senaste 20 åren har den dagliga rökningen mer än halverats. År 2003 var 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen dagligrökare, jämfört med 7 procent i båda grupperna år 2021.

– Vi ser dock fortfarande stora skillnader mellan olika grupper. Dagligrökning är till exempel betydligt vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå, säger Martina Zetterqvist. 

­Rapporten visar också att rökning är vanligare bland personer med utländsk bakgrund och att snusning är vanligare bland personer med svensk bakgrund. 

Anette Jansson på Hjärt-Lungfonden menar att regeringens mål om ett rökfritt Sverige 2025 behöver uppdateras för att omfatta alla aktuella produkter, även det vita snuset och e-cigaretter.

– Det finns saker kvar i Tobakskonventionen, en internationell överenskommelse framtagen av WHO, FN:s fackorgan för hälsofrågor, som Sverige ännu inte infört. Till exempel neutrala paket, exponeringsförbud och rekommendationen om att höja skatten kontinuerligt.

På frågan om Sverige kommer att nå regeringens mål när det gäller rökning blir Anette Janssons svar nej.
– Eftersom det är så stora skillnader mellan socioekonomiska grupper, kan vi inte säga att vi når målet även om den totala summan dagligrökare skulle sjunka till fem procent.