I slutet av veckan är det val. Föga överraskande har varken alkoholpolitiken eller missbruksvården lockat till heta diskussioner. Gårdsförsäljningen sopades undan redan på våren, likaså debatten om regeringens tobaksproposition, och missbruksvården har aldrig varit en het fråga att ta i.
Men mycket tyder på att debatten förändras, säger forskaren Torkel Richert i en intervju på sidan 18 i det senaste numret av Alkohol & Narkotika. Han refererar till diskussionen om avkriminaliserat bruk av narkotika och en mer accepterande inställning till skadereducerande åtgärder. Under de senaste fyra åren har det skett en del på den fronten och jag ser inget som tyder på att den riktningen bryts under de kommande åren.
»De som är sjuka ska få vård.« Politiker från så gott som alla partier kan stämma in som kör till den refrängen, som är en återkommande fras i svaren på Alkohol & Narkotikas valenkät. Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna är tydliga med att de vill se att landstingen tar över huvudmannaskapet för missbruksvården, medan de rödgröna inte lika skarpt tar ställning utan hänvisar till att samverkansproblemen måste lösas. Anders W Jonsson (C) säger i vår valpodd att sjukvården är bättre rustad att skicka personer till socialtjänsten än vice versa. Ser vi en Alliansregering efter söndagens val vill Anders W Jonsson tillsätta en ny missbruksutredning med den uttalade uppgiften att föra över ansvaret för missbruksvården till landstingen.
Vilka andra skillnader går att se i svaren på vår valenkät? Allianspartierna och Sverigedemokraterna skriver att snus och tobak bör behandlas olika, med motiveringen att snus inte är lika skadligt för hälsan (Kristdemokraterna sticker ut en aning genom att stöda förbud mot marknadsföring av tobaksprodukter i butikerna). Miljöpartiet och Socialdemokraterna väljer att uppmärksamma regionala brister inom vården, Kristdemokraterna lyfter frågan om behandling för dem som inte har utvecklat ett allvarligt alkoholmissbruk och Moderaterna och Sverigedemokraterna betonar en restriktiv narkotikapolitik med hårdare straff.
Det är i kategorin »hårdare straff« som narkotikapolitiken har fått mest uppmärksamhet i debatten inför valet, ofta i samband med gängkriminalitet. Kvällsposten publicerade i augusti artikeln »Knarkande överklassen som betalar Malmös gängkrig« om att risken att bli gripen för narkotikabrott är lägre i välbärgade områden. Som kommentar på artikeln publicerade Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström ett debattinlägg (Kvällsposten 9/8/2018) där han inte bara argumenterade för hårdare straff, utan också mer tvångsvård (i ett kommande avsnitt av vår podd (B)ruset ställer vi Moderaterna frågan hur mer tvångsvård kan kombineras med vårdval inom missbruksvården, som Moderaterna driver i Stockholm.)
Det blir tydligt för mig att tonen varierar inom partierna beroende på vem man frågar och därför är det svårt att peka på vilken politik som faktiskt blir verklighet. För verkligheten är komplex – alla som brukar narkotika är inte beroende, de som är beroende kan också sälja narkotika och användningen av narkotika beror på betydligt många fler faktorer än bara narkotikalagstiftning.
Lyssna på vår podd och läs partiernas enkätsvar på vår nystartade poddsajt (B)ruset. Och beställ hem ett nummer av tidskriften för fler texter om valet.
Kategorier:
Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von WrightPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.