Opinion

Vad är ett gott resultat?

Att tillsätta en utredning ses idag av många som en undanflykt för fega politiker som vill skjuta upp obehagliga beslut. Det är synd eftersom det svenska utredningsväsendet är ett bra sätt att bygga politiska beslut på kunskap och noggranna analyser i stället för kortsiktig populism. De statliga utredningar som nu tillsätts är dock inte som förr. Ofta enmansutredningar som får så kort tid på sig att det räcker med att läsa direktiven för att förstå vad resultatet kommer att bli.

Någon gång på 1980-talet tillsattes en utredning på Social­styrelsen om behandling av personer med alkoholmissbruk. Den arbetade i fem år. När vi hade avskedsfest fyllde vi en mindre restaurang. Projekt­ledningen fattade det kloka (och efterföljansvärda!) beslutet att börja med att skaffa kunskap genom att tillfråga dem som arbetade praktiskt med frågan; socialchefer, alkoholläkare, behandlare, klient­organisationer med flera.

Vi skickade ut en enkel enkät med få öppna frågor om vilka problem de såg och vad som borde göras åt dem. Vi klippte och klistrade och ordnade svaren tematiskt, vilket inte var helt lätt eftersom de varierade mycket både till form och innehåll. En del var kort­fattade och oengagerade medan andra var utförliga och genomtänkta. Enkäten som skickats till en klinikchef hade uppenbarligen bollats runt bland ansvariga läkare. I hörnet fanns en blyertsanteckning som man glömt sudda: »Det här är väl ditt bord? Skål. NN«

En föreståndare för ett behandlingshem blev så upprörd över sin egen beskrivning av de många och svåra problemen och bristerna i vården att han avslutade med: »Det borde dåna i rättens krater!«

En erfaren alkoholläkare gjorde följande reflexion:
»Om jag som läkare skickar en reumatiker till Kanarieöarna så att patienten får vara symptomfri i några månader tycker alla att jag har gjort någonting bra. Men om jag får en gammal alkoholist att vara nykter i ett halvår och sedan återfalla i missbruk tycker alla att jag har misslyckats totalt.«

Riktigt vad utredningen resulterade i kommer jag inte ihåg. Men vi, och förhoppningsvis beslutsfattarna, blev i alla fall lite klokare av det vi fick veta av dem som arbetade med frågan. Till exempel när det gäller hur man värderar resultat av behandling.

Profilbild

Cecilia Modig

Cecilia Modig är socionom och författare