Replik: Vad består den nordiska modellen av?

Vad består ”vår evidensbaserade nordiska alkoholpolitiska modell” faktiskt av och vad är det som driver alkoholkonsumtionen för tillfället?

På initiativ av nätverket NordAN, Nordic Alcohol and Drug Policy Network, uppmanar flera experter till skydd av de evidensbaserade alkoholpolitiska åtgärder som har format våra samhällen.

Jag delar bilden som debattörerna framför kring att det sker mikroförändringar av hur alkohol säljs och att dessa inte utvärderas samt att de sammantaget kan ha potentiellt stora effekter. Ur ett forskningsperspektiv är det oroande. Men i Sverige gäller det här även hur monopolet sköter sin försäljning, vilket jag redan för flera år sedan påpekade i en annan debattartikel.

Med det sagt är det viktigt att lyfta att vi faktiskt inte vet vad det är som driver konsumtionen för tillfället. Under en lång tid under 00-talet och 10-talet blev alkohol både billigare och mer tillgängligt i Sverige, men konsumtionen tickade stadigt på nedåt. Finland är det nordiska land som genomfört mest förändringar i sitt system det senaste årtiondet, men konsumtionen tickar på nedåt och är i dag rekordlåg.

Finland och Sverige är även väldigt olika, särskilt vad gäller deras alkoholmonopol, där det bland annat är stor skillnad i hur stor marknadsandel Alko har jämfört med Systembolaget. Finland har då som sagt även gjort stora förändringar de senaste åren, vilket inte skett i Sverige, och ändå så är utvecklingen i de två länderna slående lik.

Jag menar att det kan vara problematiskt att helt stirra sig blind på en enda faktor, i det här fallet monopol. Risken är att vi missar viktig kunskap om vad som faktiskt pågår. Observationerna med den minskande konsumtionen i Finland och Sverige sedan mitten av 00-talet är viktiga och ett tillfälle att lära sig något om vad det är som faktiskt spelar roll för hur mycket vi dricker. Jag blev både förvånad och nyfiken när jag såg de senaste siffrorna från finska Institutet för hälsa och välfärd, THL, som visar på minskad konsumtion i Finland, trots de liberaliseringar som genomförts. Att helt bortse från konsumtionsutvecklingen och bara peka på monopolens roll är att bortse ifrån vad resultaten visar.

Att vi ligger under EU-genomsnittet i de nordiska länderna är inte ett särskilt övertygande argument då det lika väl kan vara ett resultat av vår alkoholkultur som av våra monopol. Tittar vi ännu lite längre tillbaka och över de senaste decennierna syns minskade skillnader mellan europeiska länder i hur mycket vi dricker. Traditionella lågkonsumtionsländer som de nordiska har ökat sin konsumtion och länder med hög konsumtion som Frankrike och Italien har minskat sin konsumtion. Monopolens roll i den utvecklingen är för mig oklar, men debattörerna får gärna hänvisa till relevanta studier. Vilket för mig in på några av de argument som debattörerna för fram i artikeln. För mig som forskare väcker de fler frågor än svar:

• Vad menar debattörerna är en stark alkoholpolitik?
  Mot bakgrund av exempelvis de förändringar som skett i Finland.

• Vad består vår evidensbaserade nordiska alkoholpolitiska modell faktiskt av?
  Mot bakgrund av de stora skillnader som finns mellan de nordiska länderna.

• Varifrån kommer argumentet att folkhälsostrategier är mest effektiva när de upprätthålls konsekvent över tid, även måttliga lättnader kan gradvis urholka styrkan och effektiviteten i våra etablerade alkoholkontrollsystem?
  Mot bakgrund av att konsumtionen faktiskt minskar.

Slutligen vore det intressant att debattörerna utvecklar resonemanget om vad som ingår i ”en bevisat effektiv modell” och vad som är oroande med en utveckling där alkoholkonsumtionen minskar kraftigt både i Finland och Sverige, stadigt över tid och i dag ligger på rekordlåga nivåer. Här kan jag notera att mot bakgrund av utvecklingen i Finland så verkar THL tvärt emot debattörerna peka på flera positiva saker i utvecklingen av finländarnas alkoholkonsumtion.

När det gäller Systembolagets förändringar i hur de säljer alkohol så blir det för mig extra viktigt att vara tydlig med vad som är en ”bevisat effektiv modell”, för att vi då också kan veta när monopolen förändrats så pass mycket på eget bevåg att de tappar sin effekt, och då även tappar sin roll i folkhälsoarbetet.