Om Alec Carlberg 

I likhet med många andra ungdomar i slutet av 60-talet växte Alecs samhällsengagemang fram ur den kritik som riktades mot USA:s orättfärdiga krig mot Vietnams folk. Alec engagerade sig i vänsterrörelsen och han kom att under några perioder representera Vänsterpartiet i Stockholms kommunfullmäktige och i Stockholms läns landsting. Han profilerade sig i socialpolitiska frågor och krävde bättre stöd och frivillig vård åt människor med missbruksproblem och psykisk ohälsa. Parallellt med det partipolitiska engagemanget började Alec i början av 70-talet att engagera sig i klient­rörelsen. Han var först verksam i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och något senare i Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare där han blev förbundssekreterare 1979 och senare förbundsordförande. I början av 2000-talet var Alec en av initiativtagarna till Rainbow Sweden, som var en paraplyorganisation för ett tiotal brukarstyrda organisationer på missbruksområdet. Rainbow Sweden blev en viktig röst för brukarinflytande och empowerment. Samtidigt som Alec hade en stark förankring i klient­rörelsen hade han ett stort nätverk med politiker och andra makthavare. Han hade också om­fattande kontakter med forskare, inte minst med oss på Socialhögskolan på Lunds universitet där han blev hedersdoktor 2011.

Alec tyckte om sol och värme och tillbringade ofta semestrarna med sin familj i Italien. Det var också där han i slutet av 80-talet hörde talas om arbetskooperativet San Patrignano, som låg några mil utanför Rimini. På San Patrignano levde och arbetade ett par hundra stolta människor, som tidigare levt i missbruk och hemlöshet. De arbetade med bland annat jordbruk, hantverk och djuruppfödning. Det var ett fantastiskt exempel på hur diskriminerade och maktlösa människor tillsammans kan skapa empowerment. Kontakterna med San Patrignano gjorde att Alec alltmer började ägna sig åt frågor om att ge samhällets mest utsatta möjligheter till egenmakt samtidigt som han började planera en svensk variant av San Patrignano.

Efter mycket lobbyverksamhet, många möten och omfattande planering flyttade Alec hösten 1994 in på Tingsätra gård i Nykvarns kommun tillsammans med fyra personer med erfarenheter av missbruk och kriminalitet. Det var starten på arbetskooperativet Basta, som idag är ett socialt företag med verksamheter på flera platser i Sverige och som ger meningsfulla arbeten åt 150 personer, varav de allra flesta har erfarenheter av missbruk och kriminalitet.

Varför lyckades Alec? Starten på Basta var i flera avseenden ett vågat socialt experiment. Vi tror att en del av svaret handlar om Alecs hängivenhet. Han hade i över tre decennier arbetat för att förbättra samhället för de människor som är mest föraktade och diskriminerade. Detta gav en stark trovärdighet bland människor i klientrörelsen, men också bland politiker och andra makthavare. Dessutom hade Alec en förmåga att få människor att känna att han trodde på dem. Han gav förtroende till människor som vanligtvis inte får omgivningens tillit, för han visste att människor växer av att känna att andra människor litar på dem.