Att framhäva en orsak bakom beroende vilseleder, skriver beroendeläkaren Joar Guterstam som reaktion på ensidiga böcker som har fått stor spridning på sistone. De ger intrycket att en förklaring och en behandling kunde passa alla.
Som beroendeforskare är det lätt att förundras över hur tvärsäkert en del uttrycker sig om alkohol- och drogproblem. Det blir inte minst tydligt när man talar om orsaker till beroende, där missförstånd och halsbrytande förenklingar är vanligt förekommande.
En vanlig tanke är till exempel att beroende nästan uteslutande beror på tidigare traumatiska livserfarenheter. Två aktuella förespråkare för denna idé är Gabor Maté och Johann Hari, vars böcker och föreläsningar blivit enormt populära. Budskapet kan verka sympatiskt, men dess vetenskapliga grund är svag.
Att ensidigt framhäva en orsaksfaktor och ignorera de övriga är därför vilseledande
En besläktad hypotes är att beroende egentligen bara handlar om självmedicinering av mer grundläggande psykiatriska problem. Och sådant förekommer naturligtvis, men det förklarar långt ifrån allt. Sambanden mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd är dessutom komplicerade. Det handlar inte alltid om ett enkelt orsakssamband där annan psykisk sjukdom är det ursprungliga problemet och beroendet är sekundärt.
En tredje idé fokuserar istället på farmakologin och menar att vissa droger helt enkelt har kemiska egenskaper som gör dem så enormt beroendeframkallande att nästan alla som testar dem blir beroende. Eventuella trauman eller sjukdomar hos den som testar blir i så fall mindre relevanta. Men även denna idé motsägs av forskning.
Alla dessa hypoteser innehåller korn av sanning, men ger en falsk helhetsbild. All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade. Det stämmer också väl med min kliniska erfarenhet som beroendeläkare: det finns många vägar både in i och ut ur ett beroende. Ärftlig sårbarhet är ytterligare en faktor som spelar stor roll, men det ignoreras helt av de populära hypoteserna ovan.
Ingenting tyder på att det skulle finnas någon faktor som ensamt förklarar varför vissa människor blir beroende, medan de flesta inte blir det (även av de som faktiskt testar olika droger).
Att ensidigt framhäva en orsaksfaktor och ignorera de övriga är därför vilseledande. Och jag tror vi bör se upp med sådana förenklingar: de leder oss fel när det handlar om förebyggande åtgärder, och antyder att en enda förklaringsmodell och en sorts behandling passar alla patienter.
En sådan ovetenskaplig dogmatism kan verkligen ställa till skada. Våra patienter med beroende och deras närstående förtjänar bättre än så.
Du har just läst en artikel ur nummer 6/2020 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Detta är en debattartikel
Alkohol & Narkotika främjar en konstruktiv debatt. Här samlar vi krönikor, essäer, insändare och ledare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Alkohol & Narkotika.
Kategorier:
Joar Guterstam är beroendeläkare och ordförande för Svensk förening för beroendemedicin.
Se alla artiklar av Joar Guterstam
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.