Drogtester, kameror och narkotikahund. Plus en ordentlig policy. Så ser receptet ut för drogfria gymnasieskolor enligt Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. Från att ha varit utdömda har drogtester i skolan fått vind i seglen.
Drogtester är bra om de genomförs på rätt sätt. De ökar upptäcktsrisken och bidrar till trygghet på jobbet. Det säger Staffan Hübinette, som är lärare och aktiv inom Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle RNS.
Staffan Hübinette och RNS har under många år förespråkat frivilliga drogtester i skolan, både slumpvisa och vid misstanke om missbruk. De erbjuder också utbildningspaket till skolor som vill utveckla en drogförebyggande policy där drogtester ingår.
Om drogtesterna används som en del av ett bredare policyarbete på skolan bidrar det enligt Staffan Hübinette till ett bättre skolklimat, eller arbetsmiljö som han föredrar att kalla det.
– Skolan är både elevernas och personalens arbetsplats och det minskar risken att komma påverkad eller ha droger med sig på jobbet, säger Staffan Hübinette.
Staffan Hübinette känner till ett 50-tal gymnasieskolor som använder slumpvisa drogtester på det sättet. Och det är särskilt vissa skolor som kan ha nytta av testerna, säger han.
– Den lilla skolan med tajta relationer, med låg användning och med enbart teoretiska program, där behöver man kanske inte använda det. Men där drogvaneundersökningar visar att det finns en hög användning av droger, där kan drogtester, kameror och annan teknisk utrustning och även narkotikahund ha en betydelse.
Den här linjen, som tidigare ansetts hårdför i svenska skolor, har nu fått vind i seglen. Efter utslag från Justitieombudsmannen, JO, och kammarrätten har dörren öppnats för drogtester i gymnasiet. Skolinspektionen, som tidigare var närmast kategoriskt emot, har tvingats till reträtt.
– Drogtester är en väldigt svår och komplicerad fråga. Man får bedöma i varje enskilt fall, säger Ingegärd Hilborn som tills helt nyligen var tillförordnad chefsjurist på Skolinspektionen och som i många år har arbetat på myndigheten.
Så svävande var tonen från Skolinspektionen inte för elva år sedan. Då ville Nässjö kommun införa drogtester på gymnasiet varpå myndigheten kritiserade kommunen. Drogtester med urinprov är ett ingrepp i elevens kroppsliga integritet påpekade Skolinspektionen och menade då att kravet på samtycke var närmast omöjligt att uppnå. Elever står i ett beroendeförhållande till skolans personal och kan ha svaga möjligheter att säga nej, resonerade Skolinspektionen då. Beslutet ansågs vägledande för andra skolor.
Ärendet hamnade hos JO som såg annorlunda på saken. Det går visst att säkerställa frivilligheten under vissa förutsättningar, ansåg JO och gav Nässjö kommun grönt ljus.
Eleven måste känna att det är frivilligt och det kan vara svårt att få till i realiteten
Det är frågan om frivillighet som det har blivit juridisk dragkamp om. Eleven och även vårdnadshavaren ska ge sitt samtycke till drogtester och samtycket ska vid varje stund kunna återkallas. En elev som vid skolstart skrivit under ett avtal på att gå med på slumpvisa drogtester ska kunna ändra sig när det är skarpt läge utan
att riskera att nejet får konsekvenser.
– Eleven måste känna att det är frivilligt och det kan vara svårt att få till i realiteten, säger Ingegärd Hilborn.
Redan år 2007 publicerade Alkohol & Narkotika ett reportage från värmländska Årjäng kommun där drogtester praktiserades både i gymnasiet och i grundskolorna. Det hade kommunfullmäktige bestämt. Elever som nekade eller där provet visade positivt stängdes av från undervisningen. Under samma tid fick gymnasieelever i Helsingborg som vägrade göra urinprov inte följa med på klassresa.
Det finns forskning som visar att drogtester har positiva effekter både i skola och arbetsmiljö. Och ute på skolorna finns mycket praktisk erfarenhet
Idag stängs elever i praktiska gymnasieutbildningar ofta av från praktik om de vägrar drogtesta sig. Det brukar de arbetsgivare som är kopplade till utbildningarna se till.
En annan fråga är om drogtester verkligen har effekt. Här medger Staffan Hübinette att det saknas forskning, i vart fall forskning som stöder han sak. Det finns randomiserade studier från USA och de ger inga belägg för att drogtester skulle ha någon avkylande effekt på elevernas droganvändning.
Bengt Svensson är professor emeritus i socialt arbete vid Malmö universitet och har intresserat sig för frågan.
– Det finns inget stöd för att det skulle ha några positiva effekter på droganvändandet. Åtminstone inte i forskningen, säger Bengt Svensson.
Bengt Svensson hänvisar till tunga organisationer som har dragit samma slutsats. Amerikanska barnläkarorganisationen AAP tar avstånd från drogtester, liksom europeiska EMCDDA och Statens beredning för medicinsk och Social utvärdering, SBU. Även Europeiska sällskapet för preventionsforskning EUSPR
är kritiska.
– Det är samma linje över hela världen.
Att testerna därtill har en viss felprocent gör att förfarandet blir osäkert, menar Bengt Svensson.
– Dessutom kan det öka intresset för att pröva droger som ännu inte hunnit bli olagliga och som inte fångas i urinprov, men som kan vara väldigt farliga. Det är ju bara att gå in på Flashback så får du all info du behöver för detta,
säger Bengt Svensson.
Bengt Svensson menar också att drogtester i skolan strider mot själva andan i barnkonventionen som blivit lag i Sverige. Här håller inte Staffan Hübinette med.
– I barnkonventionen står att eleverna har rätt till en trygg studiemiljö och att de med lämpliga åtgärder ska skyddas från olagliga droger. Vad som är lämpliga åtgärder kan man diskutera. Men rättsläget är klart: frivilliga slumpvisa drogtester strider inte mot lagen, säger Staffan Hübinette.
Men är det rätt att dra igång storskaliga program, som är så pass kontroversiella och där det inte finns forskningsstöd?
– Det är inte särskilt kontroversiellt ute på skolorna. Det finns forskning som visar att drogtester har positiva effekter både i skola och arbetsmiljö. Och ute på skolorna finns mycket praktisk erfarenhet, säger Staffan Hübinette.
Du har just läst en artikel ur nummer 5/2020 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
