Forskning Krönika

»De helnyktra – snart ett minne blott i CAN?«

1901 bildade fem nykterhetsorganisationer CAN. Idag utgör den typen av organisationer en knapp tredjedel av medlemmarna. Ola Segnestam Larsson studerar i vilken grad sammansättningen av medlemmar är resultatet av medvetna handlingar.

CAN har idag 48 medlemsorganisationer – allt ifrån nykterhets­organisationer till studieförbund och idrottsföreningar. Antalet och kompositionen av medlemsorganisationer är viktiga. På hemsidan ställs medlems­organisationerna upp i led. Det finns också en tjänsteperson avsatt att organisera medlemmarna.

Men CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotika­­upplysning, har haft betydligt färre och en mindre varierad skara av medlems­organisationer än idag. I ett pågående forsknings­projekt räknar min kollega, Kristina Tamm-Hallström, och jag oss igenom CAN:s årsberättelser, från starten år 1901 till och med den senaste berättelsen från år 2017.

Vi hittar flera intressanta saker. Till de mer uppenbara hör tillväxten från fem till elva medlemmar under CAN:s första tio år eller från fem i begynnelsen till dagens knappa femtio. Andra fynd rör in- och utträden av organisationer eller explosionen av antalet medlemmar under rekordperioderna 1968 till 1973 och 2013 till 2016.

Vårt intresse i CAN utgår ifrån begreppet meta-organisationer, det vill säga organisationer som har andra organisationer som medlemmar. I forskningen uppmärksammas exempel­­vis hur meta-organisationer skapar en gemensam identitet eller gläntor i samhället åt sina medlemmar. Vi är framförallt intresserade av hur och i vilken grad sammansättningen av medlemmar kan relateras till händelser och konflikter i CAN:s historia.

Med hjälp av begrepp och forskning identifierar vi ytterligare fynd. Till exempel börjar organisationer utanför nykterhetsrörelsen – som ABF, arbetar­rörelsens bildnings­förbund – släppas in i CAN långt före det formella beslutet 1970. Vi noterar också när i CAN:s historia som de »andra« medlemsorganisationerna blir fler till antalet än de från nykterhets­rörelsen (under perioden 1972 till 1973).

Hur påverkar sammansättningen av medlemsorganisationer CAN och dess möjligheter att uppfylla sitt uppdrag (att sprida »saklig« information om alkohol- och narkotika­bruk)? I vilken grad är CAN:s medlemssammansättning ett resultat av medvetna handlingar? Finns det krafter i och runt CAN som verkar för ett ständigt ökande antal och varierad grad av medlemmar?

Ett traditionellt perspektiv ser organisationer som CAN som medlemmarnas redskap och där sammansättningen blott är ett utfall av andra organisationers beslut. Forskningen om meta-organisationer belyser istället hur de har egna liv, och hur de anställer medlemskoordinatorer, rekryterar och skapar lämpliga medlems­organisationer samt börjar styra och ställa med medlems­kompotten. I dokumenterade fall kan meta-­organisationer till och med ta avstånd från och utesluta medlemsgrupper med oönskade kvaliteter.

CAN:s historia kännetecknas av återkommande konflikter kring medlemmarnas antal och karaktär. Konflikterna rör i hög grad organisationerna från nykterhetsrörelsen. Vår genomgång av årsberättelserna visar till exempel att beslutet från 1970 följs av att de »nyktra« medlems­organisationerna först blir relativt underlägsna och sedan minskar i absoluta antal från och med 1980-talets början fram till vår tid.

Idag utgör organisationerna från nykterhetsrörelsen en knapp tredjedel av alla medlemmar. Med en förenklad prognostisering är de ett minne blott mot mitten av detta århundrade samtidigt som CAN välkomnar den 75:e medlemmen – varför inte en bransch­organisation från alkoholnäringen?

Profilbild

Ola Segne­stam Larsson

Ekonomie doktor, Centrum för civilsamhälles­forskning, Ersta Sköndal Bräcke högskola