Alkohol Ledare

Mysteriet med de nyktra unga

När den stora europeiska ESPAD- undersökningen gjordes första gången 1995 fick skoleleverna svara på en fråga om varför de tror att någon inte dricker. Efter den första mätningen strök man frågan. Den var dåligt formulerad och vände sig till alla respondenter, men den ersattes inte heller av en motsvarande fråga. Denna strukna fråga är ett ypperligt exempel på hur undersökningar har varit fokuserade på de unga som dricker, inte på dem som avstår. Om man hade utvecklat frågan istället för att strukit den hade vi kanske varit närmare svaret på alkohol­forskningens stora mysterium: ungdomen som dricker allt mindre.

Idag är normen bland niondeklassare att inte dricka. Siffran på unga som druckit under de senaste 30 dagarna har sjunkit från 55 till 22 procent under tiden 1995–2015. Under dessa tjugo år har forskare häpnats av utvecklingen och under dessa tjugo år har forskare inte nämnvärt närmat sig svaret på varför. Man har försökt, inte bara i Sverige utan även i Finland och Norge. Kan det bero på en förlängd barndom, datorspel, idrott, mer återhållsamma föräldrar? Kanske vuxna dricker så mycket att nykterhet blir ett sätt att göra revolt? På Island, som har Europas absolut lägsta siffror när det gäller ungas alkoholvanor (bara nio procent har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna), har preventionsarbete, aktiva föräldrar och alkoholpolitik beskrivits som orsaker till utvecklingen. Ungdomar­nas hobbyer subventioneras och 13–16-åringar har utegångsförbud sent om kvällarna. Åtgärderna på Island kan säkert kännas hårresande för många och målinriktade för andra.

den globala trenden tyder på att det finns något mer än nationell politik som i alla fall delvis har påverkat utvecklingen.

I vårens sista nummer av Alkohol & Narkotika skriver Jonas Raninen, forskare vid CAN, om vilka de unga nyktra 16-åringarna är. Raninen skriver att den största gruppen unga som inte dricker är den vars föräldrar är restriktiva mot alkohol. Vad som överraskar är att andelen unga som spelar dator- eller tv-spel och är nyktra inte har vuxit i jämförelse med andra grupper. Kanske är spelen inte den stora förklaringen som ofta beskrivs i medier?

#3/2017

Att utvecklingen är global underlättar inte jakten på svaret. Den sjunkande alkohol­konsumtionen bland unga syns på många håll i Europa, USA och Australien. Willy Pedersen, professor i sociologi vid Universitetet i Oslo, ifrågasätter om alkoholpolitiken har haft en effekt på de norska ungdomarnas siffror. Han anser – det tål att poängtera att hans tankar är spekulationer – att de sociokulturella förändringarna har varit drivande i Norge. Den norska alkoholpolitiken har snarare sakta men säkert liberaliserats under tiden som unga druckit allt mindre. I Finland spekulerar man däremot att höjda skatter, i kombination med en lågkonjunktur, kan ha påverkat de ungas konsumtion. Men den globala trenden tyder på att det finns något mer än nationell politik som i alla fall delvis har påverkat utvecklingen.

Så vad kan man säga om dagens ungdom? De har kallats den präktiga generationen, lat och slarvig. I Vendela Lundbergs radioinslag från 2016 om den duktiga generationen slår några unga ifrån sig och säger att det inte alls stämmer. ”Vi är den utbrända generationen” säger en flicka. ”Man måste hålla upp en fasad om att man är en perfekt person som måste hinna med allt” fortsätter hon. Gruppen unga har ofta associerats med framtidens faror eller hopp och tolkats genom en äldre generations nostalgiska jakt på försvunna ideal. Ungdomen tolkas kanske allt för lätt som en fas, som en resa till att bli vuxen, vilket gör att tonårsåren inte alltid ses som en egen livsfas. Vuxen­livet blir normen som ungdomen jämförs med. Här ligger en av de stora utmaningarna för dagens alkoholforskare: att ta av sig sin generations glasögon för att förstå den nya.