Alkohol Narkotika

Islandsmodellen nästa för Håkan Leifman

Håkan Leifman
Foto: Julius von Wright
Håkan Leifman lämnar CAN efter sju år. Nu ska han bland annat sprida Islandsmodellen och delta i arbetet med en skuggversion av ANDT-strategin. Men han befarar tuffare tider för ANDT-området.

Det är inte första gången Håkan Leifman förutspår tuffare tider. I en intervju från sent 1990-tal förutspådde han att Systembolaget försvinner inom några år. Håkan Leifman skrattar när han blir påmind om citatet.

– Jag var dramatisk och hade fel, men det var många som på den tiden var oroliga för Systembolagets framtid.

Systembolagets gröngula skyltar hänger ännu kvar, men kanske ligger det något i den spaning han gör 20 år senare om ANDT-områdets framtid. I budgetplaneringen för 2020 halveras budgeten för ANDT-området med 100 miljoner kronor.

– Perioden från att Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika startades fram till 2015 har varit en guldålder. Jäklar det har funnits mycket pengar, men där har det skett en radikal förändring, säger Håkan Leifman.

Han tror att den nationella styrningen av ANDT-området kommer fortsätta minska. Socialdepartementet är inte längre lika aktiva i frågan och Folkhälsomyndigheten, som har en samordnande roll för ANDT-området, styr inte aktivt arbetet. Håkan Leifman tycker att styrningen behövs och han tror att CAN kan ta ett större ansvar tillsammans med flera andra på området.

– Någon måste ta den rollen, annars är det lätt att kommunerna faller tillbaka på det gamla.

Vad är det gamla?

– Eldsjälar. Då faller arbetet tillbaka på vad lokala politiker tycker ser bäst ut för sina väljare. Exempelvis kampanjer, som syns utåt men som man vet har liten effekt, säger Håkan Leifman.

Det är inte bara det regionala arbetet som halkar efter, utan även alkohollagstiftningen riskerar att föråldras. Riksdagen har inte lyckats anpassa lagstiftningen till nya konsumtionsmönster.

– Digitalisering går fort och nu ska Amazon etablera sig i Sverige. Görs det inget kommer det att urholka systemet. Svenskar har nya konsumtionsmönster där man beställer hem alkoholen. Och där finns det inga tecken på att riksdagen ska anpassa lagstiftningen.

 

Håkan Leifman ska tillsammans med en expertgrupp skriva en version av hur de tycker att den nya ANDT-strategin ska se ut efter 2020.

– Jag tycker vi är för fega med prisinstrumentet i den nuvarande strategin. Vi vågar inte använda det med rädsla för införsel, men jag tror det finns rum att vara mer offensiv och höja skatten, säger Håkan Leifman.

Han har ofta, även i artiklar i Alkohol & Narkotika, kritiserat att strategin har blivit luddig och inte är tillräckligt konkret. Den tidigare strategin (2011-2015) tog upp metoder och kopplade arbetet till årliga handlingsplaner. Vägen framåt är att blicka bakåt – i alla fall när det gäller ANDT-strategin.

– Det är för mycket allmänt hållet om folkhälsa i den nuvarande strategin. Vi kan bäst bidra med att fokusera på ANDT-frågorna. Annars blir det luddigt och suddigt och kommunerna vet inte hur man ska jobba med de här frågorna.

Det finns mycket som andra folkhälsofrågor kan lära sig från alkoholområdet, men nu har många ANDT-samordnare fått andra frågor på sina bord, som att jobba med ojämlik hälsa och brottsprevention. Det har inte gagnat folkhälsoområdet anser Håkan Leifman.

 

Men allt var inte bättre förr. En sökning på Håkan Leifmans citat i medier från 2000 till idag talar sitt tydliga språk. Intervjuer om den ökande alkoholkonsumtionen bland svenskar har bytts ut till intervjuer om det minskade drickandet bland unga. Håkan Leifman kommer att fortsätta att jobba med förebyggande bland unga genom att sprida Islandsmodellen. Mellan åren 1998 och 2016 har antalet 15- och 16-åringar på Island som druckit den senaste månaden minskat från 42 till 5 procent.

– De jobbade mycket med att få föräldrar att ta ett större ansvar och att ge ungdomar värdesedlar för att delta i fritidsaktiviteter. På Island satte man det i system och man hade resurser och strukturer som kunde ta hand om resultaten i ungdomsundersökningarna, säger Håkan Leifman.

Vad med det beryktade utegångsförbudet, som är en del av modellen?

– Utegångsförbudet var en konsekvens av att så många drack. Det var ett politiskt beslut och det är svårt att säga hur mycket det har påverkat utvecklingen på Island. Men utvärderingar visar att det har gått bättre för kommuner som har jobbat med hela modellen, säger Håkan Leifman.

Han tror att Islandsmodellen skulle passa i Sverige med några anpassningar. En skillnad är att svensk ungdomsidrott till stor del bygger på frivilliga föräldrar utan utbildning om barns utveckling, medan det har professionaliserats på Island.

Vi har undersökningar som visar vad som behöver förbättras i ungas hälsa, men frågan är hur. Enligt Håkan Leifman handlar det om att jobba mer med strukturer runt ungdomarna än med individerna i sig, som man har gjort på Island.

Den 4 februari är Håkan Leifmans sista arbetsdag på CAN.

Beställ vårt senaste nummer med temat Brukarmakt! Avvisa