Forskning Tobak

»Tobaken står inte högt i kurs på ANDTS-området«

Bild av Rosaria Galanti
Foto Jonas Gratzer
Många kan tro att tobaksfrågan är löst, men det är för tidigt att stänga den dörren, säger Rosaria Galanti om det svaga intresset för tobaksfrågor inom prevention. Nu ska hon studera tecknen på att rökare är under­representerade bland patienter med covid-19. Rosaria Galanti får CAN:s drogforskningspris 2020.

Rosaria Galanti blir glad, rörd och en aning överraskad när hon får höra att hon har fått CAN:s drogforskningspris 2020.

– Tobaken står inte så högt i kurs på ANDTS-området. Jag tror det beror på att folk tänker att tobaksfrågan är löst. I Sverige har tobaksprevention varit framgångsrikt och andelen rökare har sjunkit rejält. Men det är för tidigt att stänga dörren, säger Rosaria Galanti, adjungerad professor i epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Hon hänvisar till nya nikotinkällor på marknaden, som e-cigaretter och vitt snus. När det gäller de nya produkterna släpar forskningen efter och det är ett problem, säger Rosaria Galanti.

– Vi halkar efter med våra enkäter. Vi vet inte hur vi ska fråga om de här produkterna och vi behöver förfina våra metoder, precis som vi har gjort med tobak och snus.

Det tar tid att få reda på vilka hälsoeffekter de nya produkterna kan ha.

– Det är skrämmande. Även om det intuitivt går att tänka att de troligtvis orsakar mindre skador än rökning, så finns det alltid potential för beroende och skador som vi inte känner till. Kanske det sker övergångar mellan produkter, från mindre skadliga till mer skadliga? Det kan bidra till att tobak stannar kvar i befolkningen.

Rosaria Galanti doktorerade vid Uppsala universitet 1996. Året efter var hon
med och rekryterade ett 3 000-tal elever i årskurs 5 för en longitudinell studie om rökning. Genom den så kallade BROMS-kohorten (Barns Rökning Och Miljö i Stockholms län) har Rosaria Galanti och kollegor följt barnen ända upp till vuxen ålder. Rosaria Galantis arbete med longitudinella studier är en del av motiveringen till att hon får priset.

– Longitudinella studier är ovärderliga när det gäller att fånga riskfaktorer. I en tvärsnittsstudie kan vi inte veta vad som är hönan eller ägget.

Och ju tidigare studien börjar desto bättre. Materialet i BROMS-kohorten började samlas i en tidig ålder, före de flesta första gången prövar att röka.

– Då fångar vi de tidigaste episoderna av rökning. Många undersökningar börjar senare och rekryterar när barnen är 15 till 16 år. Då har en del redan skett.

Nästa som står på tur för Rosaria Galanti är att studera vad hon kallar rökningsparadoxen: varför visar en del studier att rökare är under­representerade bland sjukhuspatienter med covid-19? Medan studier visar på sämre sjukdomsförlopp för rökare, så visar sjukhusbaserade serier också att rökning inte är lika utbrett bland covid-19 patienter som den är i den allmänna befolkningen. De sjukhusbaserade serierna kan dock innehålla felkällor och det är för tidigt att dra några slutsatser, påminner Rosaria Galanti.

Men kanske slutsatsen går att hitta i Norden? Rosaria Galanti är del av ett svensk, norskt och finskt forskningsprojekt, finansierat av NordForsk, som ska söka svar på frågan. Vad som gör Norden till en bra plats för studien är de register och databaser som finns inom sjukvården.

Men också snuset. Att studera snusbruket kan hjälpa att stärka eller förkasta hypotesen att det är nikotinet som spelar en roll.

– Snuset innehåller nikotin, men inte de brända substanserna som skadar andningsorganen. Så om nu rökning påverkar risken av covid-19 via nikotinet så borde snusets påverkan vara ännu större.

Hypotesen har väckt mycket intresse bland snusproducenterna, säger Rosaria Galanti.

– De har haft ett aggressivt intresse för dessa typer av studier. Det är något jag inte uppskattar. Något jag vill skryta med är min integritet. Jag har aldrig tagit pengar, inte ens respengar, från en institution med kommersiella intressen.

FAKTA: CAN:s drogforskningspris

Priset tilldelas en forskare verksam inom Sverige som genom mycket framstående forskning bidragit med ny värdefull kunskap inom drogområdet.

Tidigare vinnare:

  • 2019 Bo Söderpalm
  • 2018 Jukka Törrönen
  • 2017 Markus Heilig
  • 2016 Sven Andréasson
  • 2015 Ingrid Nylander
  • 2014 Anders Romelsjö
  • 2013 Claudia Fahlke
  • 2012 Peter Allebeck
  • 2011 Fred Nyberg
  • 2010 Mats Ramstedt

Källa: CAN


Du har just läst en artikel ur nummer 6/2020 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Vill du läsa mer? Prenumerera här!

Julius von Wright

Chefredaktör för Alkohol & Narkotika