Charlotta Pisinger är Danmarks första och enda professor i tobaksprevention. Sven Rosell träffar henne i Köpenhamn för ett samtal om tobaksutvecklingen i Danmark.
Liksom i de övriga nordiska länderna minskade rökningen i Danmark under efterkrigstiden, men minskningen skedde långsamt och runt 2018 började rökningen på nytt stiga i den unga befolkningen.
–Förklaringen till att utvecklingen i Danmark avvek från resten av Norden var den svaga tobakslagstiftningen, säger Charlotta Pisinger, professor i tobaksprevention vid Köpenhamns universitet.
Priset på tobak 2018 var då lägst i Europa.
–Pressen på politikerna var stor 2019. Rökningen fick stor uppmärksamhet i media. Vi i forskningen skrev rapporter och befolkningen krävde att politikerna skulle göra något mot rökning, säger hon.
2019 antog den nya regeringen en handlingsplan för att minska rökningen. Priset för ett paket cigaretter höjdes med 15 danska kronor, paketen fick en neutral utformning, tobak fick inte längre exponeras i butikerna, skolor med elever under 18 år skulle vara rök- och nikotinfria.
I Danmark i dag kostar ett paket cigaretter runt 65 danska kronor, vilket är drygt 100 svenska kronor. För att minska rökningen bland unga menar Charlotta Pisinger att priset på ett paket cigaretter bör höjas ännu mer – från dagens cirka 65 till 100 danska kronor. Evidensen att prishöjningar leder till minskat rökande bland unga är stark, framhåller hon.
Samtidigt som debatten om cigaretter rasade marknadsfördes nya nikotinprodukter hårt. Den danska lagstiftningen för nya nikotinprodukter som vitt snus och vejps är mycket striktare än den i Sverige. I Danmark infördes åldersgräns för vitt snus redan 2019 och samtidigt förbjöds smaksatta vätskor till e-cigaretter, vilket fortfarande är tillåtet i Sverige.
Men delar av lagstiftningen efterlevs dåligt, påpekar Charlotta Pisinger. Så är, till exempel, vissa skolor noggranna med att upprätthålla nikotin- och tobaksförbudet medan andra ser mellan fingrarna.
–Vi har ingen tradition med kampanjer. Och skolorna är dåliga på att implementera kampanjer. De erbjudanden om rökstopp som vi har är bra, men används inte mycket.
I åldersgruppen 15–29 år använder 9 procent vitt snus dagligen. Lika stor andel, 9 procent, i åldersgruppen röker traditionella cigaretter dagligen. 35 procent i åldersgruppen använder en eller flera nikotinprodukter dagligen eller emellanåt, vilket innebär en stor ökning under senare år.
Ett förslag att sluta sälja cigaretter till alla som fötts 2010 eller senare röstades ner i folketinget för något år sedan. Men annan lagstiftning har utlovats från politiskt håll. Bland annat ska man börja med butikskontrollanter där minderåriga går in i butiker för att köpa cigaretter och nikotinprodukter. Syftet är att komma åt butiker som struntar i ålderskontroller.
–Det finns ett starkt stöd i befolkningen för lagstiftningen. Även bland rökarna. 75 procent av rökarna ångrar att de började röka och den siffran har varit stabil i tio års tid, säger Charlotta Pisinger.
Kategorier:
Sven Rosell är frilansjournalist
Se alla artiklar av Sven RosellPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.