“Vården behöver bli mer inkluderande”

I dag har mellan 1–2 procent av alla vuxna en autismdiagnos. Samtidigt tyder forskning på att personer med autism löper dubbelt så stor risk för alkoholmissbruk. En studie vid universitetet i Cambridge har även visat på hur vuxna personer med autism, jämfört med personer som inte har autism, är nio gånger så benägna att använda vad som i studien kallas för recreational substances – som marijuana, kokain och amfetamin – för att hantera svårigheter de möter. I den enkätbaserade studien, som omfattade drygt 2 400 deltagare med och utan autism, vittnade deltagare med autism om hur de upplevde att dessa och andra droger hjälpte dem till bland annat bättre sömn, minskad torgskräck och ett mer socialt liv. Studien visade även hur personer med autism rapporterade regelbunden alkoholkonsumtion och berusningsdrickande i lägre grad jämfört med andra – samtidigt som alkohol kunde fungera som ett sätt att hantera beteende och utmaningar kopplade till diagnosen.

Elizabeth Weir är forskare vid Autism Research Centre vid universitetet i Cambridge och studiens huvudförfattare. Hon menar att även om teamet inte var förberedda på resultaten var de heller inte förvånande.

–Vi vet redan att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos personer med autism. I dag finns en stor diskriminering och stigmatisering vad gäller autism, något som forskning visat leder till att många väljer att kamouflera eller maskera sina autistiska drag. Därför var det inte förvånande att se hur personer med autism väljer strategier som att använda viss typ av narkotika för att hantera sin mentala hälsa, något även icke-autistiska personer gör ibland, säger Elizabeth Weir.

Medan studiens manliga deltagare med autism sade sig ha använt marijuana, kokain och amfetamin i mindre utsträckning än manliga deltagare utan autism, fanns ingen tydlig skillnad i de kvinnliga grupperna. Elizabeth Weir menar att det är svårt att säga vad orsaken kan vara.

–Vi vet att kvinnor med autism har högre risk för psykisk ohälsa, och att de är mer benägna att ägna sig åt maskering och kamouflering jämfört med män med autism. Det skulle kunna vara så att högre nivåer av psykisk ohälsa eller kamouflering också leder till högre nivåer av droganvändning hos kvinnor med autism, men här behövs mer forskning.

Forskning tyder på ett samband mellan känslighet för sinnesuttryck och ökad risk för beroendesjukdomar hos personer med autism, och en svensk studie har visat på högre andel autistiska drag hos personer som sökte hjälp för alkoholberoende. Risken för missbruk ökar än mer om personen även har en ADHD-diagnos. Men i dag finns en okunskap inom vården vad gäller risken för personer med autism att utveckla missbruk. Det slås fast i en nypublicerad artikel i Comprehensive Psychiatry, som beskriver befintliga kunskapsluckor inom området och pekar på nyckelfaktorer som avstigmatisering och utbildning för relevanta yrkesgrupper. 

Det finns mycket kvar att göra på området, menar Björn Hofvander som är specialist i klinisk psykologi och docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet och en av artikelns medförfattare.

–I dag finns många fördomar om personer med autism, som att de inte skulle vara kapabla till vissa saker. Men ett minst lika stort problem är att de själva ofta upplever sina livsutsikter som sämre, till exempel vad gäller utbildning eller att hitta en partner. Så det finns mycket som kan tynga den här gruppen, säger Björn Hofvander.

Kunskapen om de här frågorna är alldeles för låga i dag, både på primärvårdsnivå och specialistvårdsnivå, betonar han. Här kan den statliga Samsjuklighetsutredningen, som föreslår hur samordnade insatser kan säkerställas när det gäller vård och behandling för personer med skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos, vara en viktig del i framtida arbete menar Björn Hofvander.

Ett prioriterat område som artikeln tar upp är mer anpassade behandlingar för personer med autism, där forskning tyder på att individuell behandling tenderar att fungera bättre jämfört med gruppbehandling, på grund av de svårigheter att kommunicera med andra som kan komma med autismen. Samtidigt har studier också visat positiva resultat vad gäller gruppbehandlingar som är bättre anpassade för personer med autism.

–En annan viktig grupp är de personer med autism och med samtidig beroendeproblematik som inte söker vård, och som inte får hjälp vare sig av kommunen eller hälso- och sjukvården. Vi behöver hitta sätt att få dessa att söka och få hjälp, både för alkohol- och drogberoende och för beteendemissbruk, säger Björn Hofvander.

Andra viktiga faktorer är att ställa frågor kring skadligt bruk och beroende vid en autismutredning, och att jobba mer med att hitta utlösande faktorer och vad som får en autistisk person att utveckla ett skadligt bruk.

–Hela fältet kring samtidig problematik vid autism är förhållandevis nytt. Det finns stora behov både av att öka vår kunskap och att förändra vårt arbetssätt kring den här gruppen, säger Björn Hofvander.

Elizabeth Weir har i en tidigare studie kunnat visa på hur personer med autism upplever att de får sämre vård än andra. Här skulle vårdinstanser kunna bli mer inkluderande, menar hon, genom att till exempel erbjuda alternativa former av kommunikation under möten som chattar eller meddelanden, ge extra tid för möten och ge möjlighet att träffa samma läkare så långt som möjligt.

–Det är också viktigt att personer med autism får passande stöd så att de inte behöver självmedicinera med alkohol eller droger, eftersom detta kan medföra betydande risker. Även om majoriteten är mindre benägna att använda marijuana, kokain och amfetamin löper de som gör det en högre risk för missbruk, säger Elizabeth Weir.