Hoppa till innehållet

Snusning ger ökad risk att dö i förtid

marja-lisa-byrhamre
Marja Lisa Byhamre vill att resultaten av hennes forskning framför allt ska leda till förebyggande arbete gentemot ungdomar. – Marknadsföringen av nikotinprodukter är som störst mot dessa grupper, samtidigt som man i ungdomsåren ofta har sämre möjlighet att göra välgrundade val. Foto: Simon Byhamre

Personer som snusar löper 28 procents större risk att dö i förtid jämfört med dem som inte snusar. Det här gäller nästan alla dödsorsaker och påverkas inte av socioekonomi eller övriga levnadsvanor. Det visar Marja Lisa Byhamres forskning.

Det går att se att de som snusar dör tidigare i nästan alla kategorier av dödsorsaker och att skillnaden kvarstår även när man tar hänsyn till övriga levnadsvanor och socioekonomiska faktorer. Det säger Marja Lisa Byhamre, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Hennes avhandling Fint som snus? – Snusning, mortalitet och vad som finns däremellan, visar att personer som snusar löper 28 procent större risk att dö i förtid jämfört med dem som inte snusar. Den största riskökningen gäller hjärt-kärlsjukdomar, men även död i cancersjukdomar och av yttre orsaker är högre bland personer som snusar. De som tidigare snusat men slutat, har också förhöjd dödlighet, även om den är lägre.

När det händer någonting, när man får en hjärtinfarkt eller stroke – det är då dödligheten är förhöjd. Studierna har inte undersökt kopplingen till att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det gick inte att se något tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller typ 2-diabetes.

Däremot kunde man se att de som snusade hade lägre nivå av D-vitamin i blodet än andra. Något som i andra studier visat sig vara kopplat till exempelvis ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom och depression, och försämrad överlevnad.

Att jämföra forskning om snus med forskning om rökning är som att jämföra en brödsmula med en limpa.

Eftersom snusning traditionellt har förknippats med mindre gynnsam social bakgrund, analyserades i en av studierna risken för död bland olika sociala grupper. Risken för förtida död fanns bland högutbildade, högavlönade och de med låg utbildningsnivå.

Varför fler som snusar dör av olyckor och suicid ger studierna inte svar på. Sådana dödsorsaker brukar kopplas till risktagande och psykisk ohälsa.

– På senare tid har man dock upp­märksammat att nikotin förändrar signalsubstanser och strukturer i hjärnan, något som i sig kan leda till ökad psykisk ohälsa och större risk för att utveckla andra typer av beroende, som alkohol­beroende, säger Marja Lisa Byhamre.

Många har uppfattningen att snus inte är så farligt. Marja Lisa Byhamre tror att den synen hänger ihop med tidigare rapporter från studier där man inte kunnat visa förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Flera av dessa studier är små och gjorda för länge sedan då man inte hade samma metodologiska möjligheter som idag. Det gör det svårt att bygga vetenskap på.

Hennes studie är den hittills största i sitt slag i världen. Snus är inte mycket studerat.

– Nej, att jämföra forskning om snus med forskning om rökning är som att jämföra en brödsmula med en limpa, säger hon.

Att jämföra rökning med snusning blir också orättvist.

– Rökning är en av de absolut farligaste sakerna att hålla på med, absolut farligare än att snusa, men det betyder inte att snus är ofarligt.

Många hamnar i ett mellanläge och vi vet ingenting om riskerna med att röka och snusa samtidigt.

Att råda rökare att börja snusa i stället, för att minska riskerna är ingen bra idé tycker Marja Lisa Byhamre.

– Rökning och snusning är inte utbytbara. Då riskerar man att lura in folk i ett förlängt nikotinberoende, snus är inte lätt att sluta med. Många hamnar i ett mellanläge och vi vet ingenting om riskerna med att röka och snusa samtidigt.

Nu ska Marja Lisa Byhamre göra en ny studie om snusning och insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, på drygt 100 000 västerbottningar.

– Jag kommer att ta bort alla som nånsin har rökt. Det är viktigt när man tittar på snuseffekter att säkert veta att det inte är effekter av rökning eller en blandeffekt mellan snus och rökning. 

LÄS MER: Fint som snus? – Snusning, mortalitet och vad som finns däremellan, Byhamre, M. L. , umu.diva-portal.org (2022)

FAKTA Om studien Fint som snus?

Studier på redan insamlade data:

Studie 1: 169 000 män från en databas med åtta stora studier om snusning och hälsa.

Studie 2: 46 000 män och kvinnor från hälsokontroller och efterföljande samtal som erbjuds västerbottningar när de fyller 40, 50 och 60 år.

Studie 3: 900 personer i Luleå som följts från 16 till 43 års ålder.

Studie 4: 6 000 deltagare från Monica-undersökningarna, en kartläggning av hjärt- och kärlsjukdomar i Norrbotten och Västerbotten.

Kategorier:

Etiketter:

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson tidigare redaktör för Alkohol & Narkotika

Se alla artiklar av Anna Fredriksson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.