Snabbtestet avslöjar ditt barn – eller?

Drogtest i skräpkorg
Foto: Elliot Elliot

Snabbtester har en låg känslighet och är svåra att läsa av, menar experter. Och drogrådgivare avråder från att använda dem. Ändå tyder mycket på att allt fler föräldrar väljer att använda dem för att testa sina barn i hemmet.

Jag är orolig att min 18 åring tar droger. Han har gjort slut på mycket pengar, är ute hela nätterna på helgerna, äter dåligt och är allmänt tjurig och grinig. Hetsar lätt upp (visserligen har han haft hetsigt humör hela livet) Han dricker inte mycket alkohol för han kör oftast bil på helgerna. Han sköter praktik, skola och hygien. Vi vet inte hur vi skall nå honom. För om vi frågar så säger han så klart nej. Han har tidigare sagt att det är ok om vi gör drogtest på honom så jag har beställt ett i dag. Hur går man tillväga??? Mvh Orolig mamma

– Fråga skickad till sajten Drugsmart.com 2018.

Det var 2006 som medier började rapportera om möjligheten att beställa hem drogtester på nätet. Nu kan du drogtesta ditt barn hemma, skrev Aftonbladet i juni det året. »Det är inte kränkande om barnet går med på det.«

Urvalet på snabbtester har ökat sedan dess och de marknadsförs idag i första hand till föräldrar. Snabbtesterna ger svar med en gång, och används även inom exempelvis sjukvården när de behöver få snabba svar på vilka droger en patient har tagit.

Nätbutiker uppger till Alkohol & Narkotika att deras försäljning ökar och att föräldrar är en av de stora kundgrupperna.

Men rådgivare på drogområdet och labbpersonal är starkt kritiska till hur snabbtesterna används i hemmet. Testerna kan vara svåra att tyda och påverka samtalsklimatet i hemmet.

– Jag ryser lite vid tanken på att privat­personer gör drogtester, säger Tomas Villén.

Han jobbar som sjukhuskemist på Missbruks­laboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Snabbtesterna är absolut inte säkra på något sätt. Har man ett väldigt högt värde så är det inte så svårt att läsa av dem. Det är gränsfallen som är svåra, och det blir ofta det.

Orsaken är att testerna sällan tas direkt efter att en person använt droger. Ofta kan det gå en dag eller två. Är det ett gränsfall så kan det vara svårt att avgöra om det finns ett streck (som betyder negativt) eller inte. Något som inte är så lätt, till och med för vårdpersonal.

– När jag pratar med vårdenheter så håller de flesta med om att marken gungar när de ska läsa av en sticka, säger Tomas Villén.

Jag ryser lite vid tanken på att privat­personer gör drogtester

Även tekniken har sina brister. Testerna bygger på att antikroppar ska känna igen en substans. Och det är inte antikroppar så bra på enligt Tomas Villén. Snabbtesterna har en stor felmarginal när det gäller både falsknegativa och falskpositiva svar. Ett positivt svar kan ha andra orsaker än illegala droger. Exempelvis kan herointester visa positivt av smärtstillande, som exempelvis kodein, eller till och med vallmofrön.

– Vi säger alltid att ett screeningsvar måste verifieras för att säkras.

Det kräver en gaskromatografi-masspektro­metrisk analys – som bara görs på labb.

Missbrukslabbet genomför ungefär 100 000 analyser årligen för arbetsgivare. De testerna omgärdas av ett regelverk sanktionerat av EU och inkluderar inte snabbtester, som arbetsplatser generellt avråds från att använda.

En del snabbtester har FDA-märkning. Vad betyder det?

– FDA visar på en viss kvalitet: all medicinteknik i USA ska var godkänd av FDA och alla våra produkter är FDA-godkända. Det är ett absolut minimikrav man ska ställa, säger Tomas Villén.

I Sverige säljs inte snabbtesterna på apotek med fysiska butiker. Ett apotek som Alkohol & Narkotika är i kontakt med uppger att det beror på bristen på efterfrågan. Däremot tycks snabb­testerna vara efterfrågade på nätet.

– Försäljningen av drogtester ökar definitivt, säger Mattias Hultberg, som driver ett företag som säljer tester på nätet. Baserat på deras försäljning tycker Mattias Hultberg att han ser tre huvudsakliga kunder. Det kan handla om personer som är oroliga för att lämna ett positivt drogtest på ett nytt jobb.

– De har verkligen ökat på senare år.

En annan grupp är yngre personer som köper testerna.

– Det låter galet, men de kanske gör det som en rolig grej.

Men den största gruppen som kontaktar företaget om drogtester är föräldrar.

– De kunder som tar kontakt med kundtjänst är föräldrar som är oroliga för sina barn. De känner att det har hänt något och de är förtvivlade. De ställer frågor om vi skickar testerna i diskreta brev eller om de kan tvinga sina barn att ta testet. De vet inte om det här är okej och där kunde myndigheter vara betydligt tydligare, säger Mattias Hultberg.

Företaget svarar på en del av frågorna på sin sajt, men de säger inte vad föräldrar ska göra efter ett positivt test.

– En annan sida av testning är att man är inne och naggar på den personliga integriteten, men det är något som kunderna måste hantera, Mattias Hultberg.

Frågor om snabbtester är relativt vanliga, säger Ann-Sofie Johansson, rådgivare på den nationella stödlinjen Droghjälpen, som 2019 totalt tog emot ungefär 500 samtal. Hon upplever att det främst handlar om föräldrar som nyligen blivit oroliga över sitt minderåriga barn och snabbtesterna uppfattas som ett sätt att bevisa en misstanke. En del har redan beställt dem och bestämt sig för att använda dem när de ringer.

– Vi är inte rakt av negativa till testerna, men vi avråder ofta från tester hemma, av flera skäl. Vi brukar fråga om hur föräldern känner inför att behöva övervaka sitt barn när det kissar. Ofta behövs något mer än urinprov och kontroll och vi berättar också om möjligheten att söka en mottagning, som till exempel en Mariamottagning, där både säkra tester och samtal i olika former kan erbjudas. säger Ann-Sofie Johansson.

Det finns många olika aspekter att tänka på innan man genomför ett snabbtest, menar Ann-Sofie Johansson.

– Det viktigaste är att föräldrarna har tänkt igenom varför och hur de vill använda testerna och hur det påverkar samtalsklimatet hemma och kontakten med sin ungdom. Både ett positivt och ett negativt test är dessutom inte något du kan vara säker på och om det är ett oklart resultat finns det ingen möjlighet att få det verifierat via ett laboratorium.


Du har just läst en artikel ur nummer 5/2020 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Vill du läsa mer? Prenumerera här!

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017. Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Prevention

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!